Att se samma sak, men från olika håll – så ska ett läge presenteras

ROLF-katastrofen i öresund [Converted]

Ledningsstaben Rolf lämpar sig lika bra civilt som militärt när tekniken anpassas till människan

Det började med att Claes Sundin fick se en teckning på Läkartidningens förstasida föreställande ett läkarlag runt en havande kvinna. Hennes kropp kartlades av sensorer och resultatet visades som en tredimensionell avbildning av fostret i en glaskupa. Ingen tittade på kvinnan, allas blickar var vända mot det konstgjorda barnet i glaskupan.

– Då förstod jag att det var så här ett läge skulle presenteras. Alla som tittar har olika bakgrund och olika intressen och alla ser samma sak samtidigt men från olika vinklar, säger Claes Sundin, överste vid Försvarshögskolan och en av ledarna för det sk Rolfprojektet.

Det som skulle göras var ett förslag till framtidens operativa militära stab eller rörlig operativ ledningsfunktion, därav namnet Rolf. Claes Sundin har som arméofficer erfarenhet av olika typer av militära staber och har bl a varit krigsplacerad vid norra flygkommandot. Han säger att den operativa delen vid en milostab har olika kulturer och typer av komplexitet. Flyget och flottan flyttar plattformar för att uppnå duellsituationer medan armén är mer trögrörlig. Flygets tidsperspektiv är kanske en förmiddag, flottan planerar för ett dygn och armén för flera dygn.

– Rolf ska skapa en syntes mellan alla dessa olikheter, säger Claes Sundin och betonar att i grunden är det människan som står i centrum. Tekniken ska skapas runt människan och det är människan som ska söka informationen och inte informationen som ska dränka människan.

Eftersom människan är sig lik oavsett om det är en militär operation eller en räddningsoperation som ska ledas och planeras så lämpar sig Rolf lika bra för civila ändamål och idén som kom från Läkartidningen kan mycket väl renodlas inom den militära sektorn och sedan användas civilt. Rolfmodellen kan användas såväl skarpt som vid övning. Man kan upprepa händelser som verkligen hänt och låta nya aktörer pröva sin förmåga.

Rolf är ett sätt att möta de nya kraven. Den enorma informationsfloden som måste tämjas och göras hanterlig är både ett militärt och civilt problem. Informationsteknologin betyder militärt att de stora, fasta stabernas tid är förbi. Besluten tar för lång tid och rörlighet är bästa skyddet i precisionsvapnets tidevarv.

”Diskussionen håller liv i projektet”
– Hoten mot samhället är inte renodlat civila eller militära, säger Claes Sundin. Därför krävs det gemensam forskning och utveckling för att möta hot som i grunden är gemensamma. Jag tror att en av framgångarna bakom Rolf är blandningen av alla människor som arbetar med det. Det är forskare, of- ficerare och ingenjörer som driver detta och utan diskussioner så dör projektet.

Rolfkonceptet anses passa bra ihop med de idéer om Dominant battlespace awareness, DBA (överlägsen kännedom om stridsområdet) som nu diskuteras i Högkvarteret, säger Claes Sundin. DBA-konceptet ingår i spanings- och underrättelsedelen och Rolf i ledningssystemet.

Knappt fyra år efter starten har Rolf kommit fram till något som finns att se. Längst inne i Försvarshögskolans borg på Valhallavägen i Stockholm finns ett ledningslaboratorium och här körs övningar och tester. Runt ett stort bord som är egentligen är en bildskärm sitter staben. På bildskärmen presenteras läget. Varje stabsmedlem representerar en grupp. Det kan vara flygvapnet eller räddningsverket. Bakom sig har stabsmedlemmen en dator som är uppkopplad till organisationen. På väggarna finns storbildsskärmar. Allt ser mycket spännande ut.

– Det här är egentligen bara djävulens bländverk, säger Claes Sundin. Det är inte storleken på bildskärmarna som är det viktiga utan de nya tankarna om hur staben ska arbeta.

”Detta är bara början ”
S Anders Christensson, FMV är den andre projektledaren och han omsätter idéerna till teknik. Det synliga beviset är denna ledningscentral, kallad Aqua och känd som Akvariet. Men detta är om man får tro Christensson inte ens början.

– I sättet att presentera och manipulera information är detta som cockpiten i en J 29:a jämfört med en modernt flygplan. Redan efter sommaren ska lägeskartan ge ett djupseende, dvs bli tredimensionell. Amerikanska experter säger att tiden inte är mogen för att skapa en tredimensionell skärm som är så här stor. Vi säger att det är möjligt.

Språket är ett särskilt kapitel. Christensson tror att man kan använda symboler som kan ges ytterligare innebörd om de framställs i fler dimensioner. I den militära världen finns ett symbolspråk som förstås av alla. Men hur symboliseras terrorism, smuggling, flyktingvågor och annat som en Rolfstab ska klara?

– Förmågan att kunna uppfatta läget i flera dimensioner är viktig för att kunna hantera informationen, säger Christensson. Inom bordets räckvidd kan vi skapa en virtuell låda runt varje huvudbetraktare och i den lådan ser man tredimensionellt. Flyttar man huvudet ur lådan ser man åter tvådimensionellt, vilket i vissa lägen kan vara en fördel. En tillräckligt stark dator skulle kunna följa personerna i rummet så att man alltid har huvudet i en virtuell låda. Längre bort i tiden finns idéer om att låta innerväggarna i ledningscentralen bli en enda bildskärm på vilken olika bilder läggs ut.

– Min dröm är att sätta regeringen härinne och köra igenom hela statsbudgeten, säger Christensson. Då skulle det synas direkt vilka konsekvenser varje beslut får och alla ministrar som har sina olika ansvarsområden skulle samtidigt se allt på samma lägeskarta.

Åtskilliga civila delegationer har studerat Akvariet. Socialstyrelsens beredskapsenhet, vägverket, banverket, räddningsverket och Citypolisen i Stockholm är några. Vid en större olycka vandrar ansvaret mellan olika aktörer över tiden. Först kommer polisen, sedan räddningstjänsten och sedan medicinarna. I Rolf sitter alla dessa aktörer på samma ställe och ser läget samtidigt. Rolfs möjligheter att ge beslutsfattare ett riktigt underlag borde vara en bättre metod än att låta ansvaret gå som en stafettpinne där risken är stor att viktig information inte överlämnas.

Rolfprojektet har imponerat på många men dess framgång kan också bli dess olycka. Claes Sundin oroas av att starka krafter vill realisera projektet i förtid:

– Det är naturligtvis frestande att ta vårt ledningslaboratorium och bygga något fältmässigt av det redan nu, men vi har inte kommit tillräckligt långt ännu och det skulle skada projektet. Detta är ett framtidsprojekt och ska vara klart 2010 och ingå i det nya försvar som byggs upp. Då först ska det vara ett materielprojekt och då har tekniken utvecklats mycket mer.

Rolf måste få mogna och bli vuxen
Rolfstaben är uppdelat på fyra moduler och varje del ryms i en flexibel container. Tre moduler arbetar med läget i olika tidsskeenden och den fjärde modulen är ett fönster mot utomstående som ska informeras. En stabsmodul kan stängas eller öppnas på en kvart och transporteras som en vanlig container.

All teknik till trots är det, som Claes Sundin påpekar, ändå människan som är viktigast. Tekniken ska vara anpassad till människans sätt att behandla och förstå information och till människors sätt att arbeta tillsammans. Därför spelar beteendevetare, bl a från FOA, en stor roll vid försöken. Det krävs rätt sorts personer för att utnyttja möjligheterna och det går inte att ha personer i staben som anser att rangen är viktigare än vad man har att säga.

– Där tror jag att vi svenskar har en fördel, säger Claes Sundin. Amerikanska officerare är avundsjuka på våra svenska officerares empatiska förmåga. Vi sätter oss in i hur andra aktörer resonerar och det är viktigt i Rolfstaben.

– Internationellt har Rolfprojektet väckt stor uppmärksamhet och vid ett besök i februari vid Naval Postgraduate School i Monterey, Kalifornien så presenterade en delegation från FHS och FMV projektet för amerikanska försvarsforskare. Amerikanska marinen driver ett liknande projekt, command center of the future, och Sundin och Christensson diskuterade Rolf med sina amerikanska motsvarigheter i San Diego. Att den amerikanska marinen kommit så pass långt beror på de stora hangarfartygsgruppernas behov av att kunna kontrollera läget runt kärnan, hangarfartyget.

En idé som Rolf är förmodligen lättare att genomföra i Sverige än i USA där rivaliteten mellan försvarsgrenarna är större och där varje försvarsgren har en enorm makt jämfört med i Sverige.

Text: Jan-Ivar Askelin, Illustration: Martin Ek

Från FOA-tidningen nr 2-1999

15 reaktioner till “Att se samma sak, men från olika håll – så ska ett läge presenteras”

  1. Pingback: Ryan
  2. Pingback: Leslie
  3. Pingback: Brad
  4. Pingback: Raymond
  5. Pingback: Samuel
  6. Pingback: Jessie
  7. Pingback: Floyd
  8. Pingback: joel
  9. Pingback: Brent
  10. Pingback: Julian
  11. Pingback: dan
  12. Pingback: Calvin
  13. Pingback: seth
  14. Pingback: Ramon
  15. Pingback: gordon

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *