Arkiv för kategorin ‘Historia’

I skuggan av kärnvapenhotet

I skuggan av kärnvapenhotet

måndag, 16 april, 2007

Sveriges största kris under kalla kriget var när den ryska ubåten U137 gick på grund utanför Karlskrona 1981. Kärnvapenexperten Lars-Erik De Geer på Totalförsvarets forskningsinstitut har levt i skuggan av kärnvapen de senaste 45 åren. Han var också en av dem som blixt-inkallades  för att undersöka om det fanns kärnvapen ombord på den ryska ubåten.
Det [...]

Sätten att leda genom historien

Sätten att leda genom historien

onsdag, 5 juli, 2006

Sett ur ett militärtekniskt perspektiv har sättet att leda inte förändrats så många gånger. Vi lever fortfarande i den era som tog över den som inleddes under amerikanska inbördeskriget.
Text: Jan-Ivar Askelin, Illustration: Martin Ek

Logistikens historia

Logistikens historia

fredag, 5 maj, 2006

Hjärnan bakom den amerikanska logistiken under första Gulfkriget lär ha inspirerats av Alexander den store som förde fram sin logistik nära fronten. Logistik har alltid funnits, men länge kallades det för träng eller underhåll. Dagens och framtidens logistik har en mycket vidare innebörd. Logistiken sägs ha blivit en konst i och med att man kunde [...]

Gamla minor

Gamla minor

torsdag, 5 januari, 2006

Minor från andra och till och med första världskriget utgör fortfarande ett hot runt de svenska kusterna. I samband med bärgningen av den nedskjutna DC 3:an upptäcktes en tysk minlinje från första världskriget. Lika gammal var den mina som några fiskare 2005 tog i land i Göteborgs hamn.
Text: Jan-Ivar Askelin, Illustration: Martin Ek

Den globala härvan

Den globala härvan

måndag, 5 september, 2005

För tiotusen år sedan gav oss jordbruksrevolutionen en någorlunda säker tillgång till mat. För fyra hundra år sedan inleddes den industrialisering som kom att övergå till en revolution. Maskiner ersatte muskelkraft. Massan arbetade i fabriker, massan läste tidningar och massan dog på slagfälten. Nu har på bara några decennier informationsrevolutionen kastat världen in i en [...]

Slaget om Storbritannien

Slaget om Storbritannien

onsdag, 5 januari, 2005

Slaget om Storbritannien sommaren 1940 var ett utnötningskrig. I slutet på september gav tyskarna upp kampen om att skaffa sig luftherravälde och därmed var invasionen av Storbritannien inte möjlig. Den brittiska segern berodde inte på bättre flygplan och piloter utan på att man redan i slutet av 1930-talet hade byggt upp en nätverk med jaktflygbaser, [...]

Polarisdiplomati

Polarisdiplomati

onsdag, 5 januari, 2005

1960 kom de första Polarisubåtarna. Polarisrobotens räckvidd var då begränsad till 1200 nautiska mil. För att kunna träffa Moskva måste ubåten ligga nära Skandinavien.  Ett starkt svenskt flygvapen skulle vara ett skydd mot sovjetiska ubåtsjaktplan. USA gav Sverige en säkerhetsgaranti vilken fick stor betydelse för utvecklingen av Viggenplanet.
——————————————————
Text: Jan-Ivar Askelin, Illustration: Martin Ek

Teknik för att skingra krigets dimmor

Teknik för att skingra krigets dimmor

lördag, 1 januari, 2005

En av de största drivkrafterna bakom militärteknikens utveckling är att få bättre kontroll över slagfältet – att skingra krigets dimmor. Drömmen om det automatiserade slagfältet krossades i Vietnam. Nu ställs hoppet till nätet. Fast risken är att morgondagens befälhavare går vilse i informationsdimman och vet lika lite om slagfältet som generalen på sin häst för [...]

Militärhistoria

Militärhistoria

fredag, 14 maj, 2004

Krig har funnit nästan lika länge som mänskligheten själv. Motiven till krig har ändrats genom historien liksom sättet att föra krig. Det senare kallar vi krigskonst. Professor Gunnar Artéus och tecknaren Martin Ek tar oss med på krigskonstens resa från nästan tidernas begynnelse till våra dagar.
——————————————————
Text: Jan-Ivar Askelin, Illustration: Martin Ek

Den militära tankeverkstaden

Den militära tankeverkstaden

fredag, 14 maj, 2004

Krigskonst formas av militära tänkare. Medan teknik blir föråldrad så kan tankar få ett nytt liv. De asiatiska tänkarna Sun Zi och Mao Zedong studerade problemet hur kriget skulle vinnas medan de västliga tänkarna mer grubblade över hur man skulle vinna på slagfältet. Som Vietnamkriget visade räckte det inte med att vinna alla slag för [...]

Ödestimman 1968

Ödestimman 1968

onsdag, 14 januari, 2004

Det tjeckoslovakiska experimentet med ”socialism med ett mänskligt ansikte” fick sitt slut när Warszawapakten invaderade och återställde sin ordning. Men vad hade hänt som tjeckoslovakierna gripit till vapen och USA utlovat ett ”kraftfullt stöd”? Som i sin tur i Kreml tolkats som ett försök att skapa en resning i östblocket. Det ena hade kanske gett [...]

Kalla krigets historia

Kalla krigets historia

onsdag, 14 januari, 2004

Europa låg i ruiner, två städer i Asien var utplånade av kärnvapen. När freden äntligen hade kommit var tanken på ett nytt krig inte främmande. Det nya var att det skulle bli med kärnvapen. Ända fram till Kubakrisen 1962 levde Sovjet, USA och Europa i kärnvapenkrigets skugga. Samtidigt var det för västvärlden den största välståndsökningen [...]

Jagarflottiljen anfaller

Jagarflottiljen anfaller

onsdag, 14 januari, 2004

I ur och skur övade jagarflottiljen på sina anfall. En av de vanligaste hette  metod  nummer elva. I den ingick tre jagare och sex torpedbåtar. Det var räckvidden på jagarnas kanoner som avgjorde när anfallet kunde sättas in. Man skulle slå till utanför de skyddande öarna.
——————————————————
Text: Jan-Ivar Askelin, Illustration: Martin Ek

Detta händer inte i Sverige

Detta händer inte i Sverige

onsdag, 16 juli, 2003

Hur ofta sägs inte detta? Nu senast efter mordet på utrikesminister Anna Lindh. Kriserna nedan har studerats av Crismart som sammanlagt har kartlagt många kriser av olika slag, nationella och internationella.
——————————————————
Text: Jan-Ivar Askelin, Illustration: Martin Ek

Folkrättens rötter

Folkrättens rötter

tisdag, 14 januari, 2003

Det finns olika sätt att se på folkrätten. Detta är vetenskapens syn som visar hur folkrätten förs upp från sedvanerättens politiska nivå till den internationella rättens juridiska sfär. Flyktingrätt, humanitär rätt och mänskliga rättigheter är några viktiga exempel på folkrätt.
——————————————————
Text: Jan-Ivar Askelin, Illustration: Martin Ek

Folkrättens historia

Folkrättens historia

tisdag, 14 januari, 2003

(klicka på illustrationen för större version)
Folkrättens historia
På samma sätt som individer i ett samhälle ibland behöver lagar och andra rättsregler i umgänget med varandra, behöver också staterna rättsregler för sina relationer. Staternas och statssamfundets egen rättsordning kallas för folkrätt.
Folkrättens regler delas traditionellt in i krigets och fredens folkrätt. Ibland talar man också om ”konfliktpreventionens folkrätt”. [...]

Robothotet i Europa

Robothotet i Europa

måndag, 1 november, 1999

Ballistiska robotar ger status i en värld med fler kärnvapenstater
Tiden talar för robotförsvar av typ Stjärnornas krig, säger FOA-forskare
Text: Jan-Ivar Askelin, Illustration: Martin Ek

Bland de fjärrstridsmedel som en eventuell angripare kan utnyttja i framtiden finns även kryssningsrobotar och ballistiska robotar. Försvar mot sådana vapensystem ställer särskilda krav. Regeringen avser ge Försvarsmakten i uppdrag att utreda [...]