Soldaterna ska lära sig att tänka efter före

Snart är det premiär för den nya nordiska stridsgruppen (NBG). Då kommer också det militära ledarskapet att få sitt verkliga mandomsprov. – Vi kommer aldrig att få ett förband med perfekta soldater, men ett bra ledarskap kan kompensera dessa brister, säger Anders W Berggren, som arbetar med människan i det nya försvaret.

Det är ingen fredsövning. Efter sommaren rycker de första soldaterna in.

– Den nordiska stridsgruppen är på liv och död, säger Anders W Berggren vid Försvarshögskolans ledarskapsinstitution. Det är mycket komplext och det väcker en massa nya frågor. Samtidigt är nog stridsgruppen den största utmaningen som en svensk officer kan få vara med om. Det blir som ett skarpt läge och man får vara med från början och forma stridsgruppen.

Anders W Berggren är sammanhållande för ett omfattande projekt om människan i det nya försvaret.

– Först var inriktningen det nätverks-base-rade försvaret, så insatsförsvaret, interoperabilitet och nu handlar det alltmer om stridsgruppen.

Som nya frågor nämner Anders W Berg-gren följande:

Straffrätten.

– Vad händer om en estnisk soldat i den nordiska stridsgruppen begår ett övergrepp utomlands? Ska han dömas enligt estnisk lag? Eller svensk? Eller landets lag? Det här är frågor som studeras av våra jurister nu, säger Anders W Berggren.

– Vi ska blanda förband från olika kulturer och med olika kvinnosyn. Det blir en ny situation för försvaret. Olika kulturer har olika kvinnosyn och olika syn på prostitution. I Sverige är sexköp brottsligt. Så är det inte i de flesta andra länder. Ska soldater som går till prostituerade behandlas olika?

– Det finns också ett genusperspektiv på när läget håller på att förvärras. När spänningen stiger ökar det interfamiljära våldet. Kvinnomisshandeln ökar. Detta kan vara ett tecken att leta efter när man vill bedöma läget.

– I Sverige är vi vana vid att svenskar inte är en minoritetsgrupp. När vi kommer utomlands är vi minoriteten. Den amerikanske sociologen Charles Moskos hävdar att heterogena grupper klarar mångfaldsproblematiken bättre än likformade grupper. Man har tvingats att lösa sina egna mångfaldsproblem först och är beredd.

Den strategiske korpralen. Soldaten i gathörnet som kan hamna i FN:s säkerhetsråd. Kanske genom att handla automatiskt som han är lärd som soldat i stället för att tänka efter.

– Det blir en helt annan komplexitet nu. Från invasionsförsvaret är vi vana vid att alla som står bredvid mig är mina vänner och de som kommer mot mig ska vi skjuta. I det här kan ligga en demonisering av motståndaren. Vi lär oss att skjuta på pappersfigurer.

Hjälm mot doktorshatt

Anders W Berggren var pansarofficer innan han slog sig på den akademiska banan och bytte ut hjälmen mot doktorshatten. Som en påminnelse om tiden på pansarskjutfälten i Skåne har han nedsatt hörsel.

– Jag övade soldaterna i att skjuta jaktskott. Man avancerar, stannar och skjuter stående eller knästående. Kravet är att träffa fort. Man övar upp reflexer. Det säger sig självt att den förmågan knappast är efterfrågad i den nya typen av uppdrag. Skjuter man instinktivt finns risken att döda civila.

– Nu kommer vi till ställen där det kanske inte ens finns fiende. Hur lär man soldaterna att tänka efter innan de skjuter? Samtidigt vet vi att soldater som blir beskjutna pressas mentalt om de inte skjuter tillbaka. När vi frågade amerikanska marinkårsofficerare hur de upplevde det problemet sade de att det inte var något problem. Amerikanska soldater skjuter alltid tillbaka.

– Här kan man verkligen tala om den i dag så omhuldade termen effektbaserade operationer (EBO). Det är uppenbart att amerikanerna i Irak inte nått den eftersträvade effekten. Det gör man inte med att skjuta.

Olika sorters officerare

Stridsgruppen ska kunna lösa den svåraste uppgiften, att med våld få stopp på två stridande parter. Tanken är att kan man den uppgiften så ska man också kunna klara om inte enkla så i alla fall mindre svåra uppgifter.

– Det där vet vi inte om det stämmer, säger Anders W Berggren. Men de tunga förbanden kanske inte är rätt verktyg för de andra uppgifterna. Vi kanske till och med ska ha olika sorters officerare. Blir det strid passar det bra med officerare som är fostrade under invasionsförsvaret. Men för mer komplexa uppgifter kanske vi ska ha andra sorters människor.

– I det nätverksbaserade försvaret talas mycket om tillit. Kan jag lita på informationen som presenteras på skärmen? Ja, kanske mer om jag känner och har förtroende för den person eller enhet som skickat informationen. Moderna förband kan bli skräddarsydda för att klara av en viss uppgift under en begränsad tid. Där är också tilliten viktig.

Hur skapar man snabbt tillit när man inte har månader av nötande på sig?

– Den här frågan dyker också upp för stridsgruppen. Det är människor från olika nationer och kulturer som ska fungera ihop. Man talar inte samma språk. Det är bara på de högre nivåerna som det talas engelska. Och kan jag lita på att italienare och fransmän verkligen kan de rätta engelska termerna?

– Vi frågar oss vad tillit är? Finns den där från början eller måste den byggas upp? Och i så fall hur? Känner jag tillit till att haubitsbataljonen levererar verkan i målet vid rätt tillfälle? Om jag gör det, vad är det jag känner tillit till? Kanske därför att jag vet att förbandet har bra utrustning och är bra utbildat? Eller känner jag tillit därför att jag känner många i förbandet som rejäla personer? Det är frågan om systemtillit och
persontillit. Är det ena viktigare än det andra?

– När vi i en studie frågar amerikanska officerare om olika aspekter på tillit, säger de att vi ställer fel frågor. Kanske vet vi svenskar för lite om vad tillit i fält egentligen är?

– Stridsgruppen blir verkligen ett test för ledarskapet. Vi kommer aldrig att få ett förband med perfekta soldater där det inte finns några problem. Det kommer att ske sådant som Försvarsmakten inte accepterar. Det är här ledarskapet kommer in. Ett bra ledarskap kan balansera dessa brister. Men om ledarskapet också sviktar kan det snabbt gå utför. Därför är det viktigt redan under förbandsutbildningen att befälen har mod nog att säga ifrån. Det kan gälla trakasserier, rasism och så vidare.

Ett första test på ledarskapet kommer redan efter sommaren. De som till 75 procent kom-mer att utgöra stridsgruppen rycker då in.

– Det kan bli avgörande vilket mot-ta-gan–
de de får av sina befäl. Det gäller för offi-ce-rar-na att hitta de vinnande orden som får soldaterna att intressera sig för utlandstjänsten. Och samtidigt inse att det krävs mer än militära vitsord för att klara av den.

Jan-Ivar Askelin Framsyn 2006/2

8 reaktioner till “Soldaterna ska lära sig att tänka efter före”

  1. Pingback: howard
  2. Pingback: Dan
  3. Pingback: harold
  4. Pingback: curtis
  5. Pingback: Edward
  6. Pingback: Carlos
  7. Pingback: Alexander
  8. Pingback: Hugh

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *