Hämtar inspiration ur praktiken

En erfaren sjuksköterska kan inte alltid förklara exakt vad eller hur hon gör i jobbet. Ibland ska hon fatta sekundsnabba beslut som kanhandla om liv och död. Samma förhållande gäller ibland för soldater och officerare. Men i det militära uppdraget ingår dessutom användande av dödligt våld. Oskyldiga kan dödas.

Det säger Allan Janik, filosofiprofessor nu verksam i Wien, mitt i Europa. Född och uppvuxen på USA:s östkust känner han sig numera som europé och beskriver sig som en ”trist amerikansk medborgare som sällan besöker sitt hemland”. Däremot har Allan Janik sedan länge haft mycket att göra med Sverige. För 20 år sedan började han studera yrkeskunnande och professionalism i Sverige, och är tidvis fortfarande verksam i KTH:s forskningsområde yrkeskunnade och teknologi. Nu är han även engagerad i ett projekt kring professionellt användande av militärt våld och dess konsekvenser, bland annat dödande. Projektet kring militärt våld och dödande föreslogs redan 2002, men fick upprepade gånger avslag med motivet ”behov  saknas”. Nu är det emellertid igång.

Allan Janik var ett halvt år för gammal för att skickas till Vietnam. Nu ska han hjälpa Försvarsmakten att förstå mer om professionalism och hur kunskap egentligen utvecklas. Han framhåller de kostnader som okunnighet för med sig och vilka allvarliga följder bristande professionalism kan få – i synnerhet i militära sammanhang.

Det handlar om praktisk respektive formell kunskap. Termen praktisk, eller tyst, kunskap myntades för fyrtio år sedan av Michael Polanyi. Tyst kunskap är att känna igen ett ljud eller läsa av ett ansiktsuttryck. Hur detta går till är lika svårt att förklara som om en konstnär, idrottsman eller sjuksköterska ska försöka förklara hur man gör. Utförsåkaren vill hellre visa i backen hur det går till.

– Typiskt för praktisk kunskap är att den utvecklats genom egen erfarenhet och experimenterande, säger Allan Janik. Den är också lokal till sin natur, t ex ett sjukhus.

Kvalificerad yrkesverksamhet handlar inte om att följa formella regelverk. I synnerhet inte när det handlar om praktiskt kunnande. Att bara följa regler är vad en nybörjare gör. I synnerhet i snabba situationer måste ett professionellt kunnande redan finnas.

– I den praktiska kunskapen finns ett lärlingsskap, säger Allan Janik. Man börjar som novis och håller sig då till reglerna. I takt med att man blir mer kunnig blir man också säkrare, ser analogier och paralleller i omgivningen, och tolkar reglers tillämpbarhet i olika situationer istället för att blint följa dem. Och förmåga att kunna väga samman och anpassa olika regelsystem efter hur ett skeende utvecklas  är naturligtvis centralt i ett professionellt agerande. Omdöme är ett centralt begrepp. Det kan inte formaliseras i ett regelsystem.

När Allan Janik arbetade i Sverige på 1980-talet var expertsystem och AI, artificiell intelligens, på modet i västvärlden. Allt arbete skulle kunna automatiseras, var tanken.

– AI-entusiasterna sade att först när vi har en teori för artificiell intelligens kan vi förstå hur den mänskliga intelligensen fungerar – vilket var som att spänna vagnen före hästen.

Allan Janik har alltid uppfattat Sverige som mycket teknikvänligt, kanske till och med för teknikfixerat. När datorerna kom till sjukhusen jublade läkarna. Det här var något de kände igen. Sjuksköterskorna gillade inte den nya tekniken för den kom ofta i vägen för kontakten med patienten.

Allan Janik kan berätta mycket om hur svenskar bet sig i tummen när satte för stor tilltro till teknikens förmåga att lösa alla sorters problem. Å andra sidan menar han att det också finns ett stort mått av förnuft i Sverige.

– Om svenskarna blir övertygade om att det behövs stora förändringar så genomför man dem.

Därför hoppas Allan Janik att ett ökat intresse kring militär professionalism skall vitalisera det svenska Försvaret. Första gången han togs till Sverige var det för att det behövdes en motvikt till ekonomer och sociologer inom arbetslivsforskningen.

Militärer måste utveckla och lita till praktisk kunskap trots all formalia kring yrket. Att uppmärksamma militär professionalism blir viktig i synnerhet nu när uppgiften radikalt förändrats. Allan Janik hänvisar till vad som sagts och skrivits i detta ämne. Den brittiske generalen Rupert Smith talar om det ”industriella” krigets död, om de nya krigen som utkämpas mitt bland civilbefolkningen. Detta ställer, jämfört med traditionella invasionskrigsscenarier, radikalt större militärprofessionella krav på kunskaper om samhällen och omvärld. Motståndarna i de nya krigen ska marginaliseras och soldaterna måste lyckas vinna folkets förtroende för att det strategiska målet skall infrias. Dit når man inte med bara teknik. Om det första Irakkriget 1991 var en revolution för militärtekniken så utgör det andra ett genombrott för den nya synen på kriget.

– Nu kommer det in en mängd nya faktorer i en modern militär professionalism. Det handlar om människor, religion, språk och kultur, säger Allan Janik. Nu måste man bruka våld på ett helt annat sätt än i traditionell krigföring mellan stater. Vi talar om kulturkrockar men det är i sig ett uttryck för att vi saknar de riktiga verktygen, en lämplig förståelse, i den nya situationen. Irakkriget är för USA en lärandeprocess, även om den går för långsamt.

– Det krävs ett omtänkande, annars brister den praktiska kunskapen. Det leder i sin tur till felaktig våldsanvändning med dödande och lemlästning av oskyldiga. Och det i sin tur skadar soldaterna psykiskt. Man talar ofta om PTSD, posttraumatiskt stressyndrom. Det är soldatens pris för felaktig våldsanvändning. Posttraumatisk stress kan ses på olika sätt. Psykologer och beteendevetare kan ge en del svar.

– När man kallar på psykologen är skadan redan skedd, säger Allan Janik.

Praktikerna kan ge andra svar. Då utgår man från det faktiska situationen och hur den praktiska kunskapen förvärvats – eller inte förvärvats.

– Bakom den posttraumatiska stressen finns bristande kunnande, beroende på utbildning. Saknas kunskapen visar det sig i att det är vissa saker man inte kan klara av. Det visar sig också i misstag, och vi måste studera varför misstagen begås. Och hur vi kan se på misslyckandet att ha tillräcklig praktisk kunskap.

Jan-Ivar Askelin Framsyn 2006/2

11 reaktioner till “Hämtar inspiration ur praktiken”

  1. Pingback: jared
  2. Pingback: Rodney
  3. Pingback: Adam
  4. Pingback: Leo
  5. Pingback: kenny
  6. Pingback: dwight
  7. Pingback: evan
  8. Pingback: Mark
  9. Pingback: Maurice
  10. Pingback: jon
  11. Pingback: Howard

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *