En signalist Sveriges röst i nätverksvärlden

Nätverkstänkandet är färskvara. Den som slår sig till ro blir snabbt ointressant. Det konstaterar Magnus Gustafsson, överstelöjtnant och Sveriges representant i det internationella samarbetet runt nätverksförsvar. En av de viktigaste frågorna just nu är att få med fler politiker i arbetet.

Det svenska nätverkstänkandet har definitivt betalat sig. Det är vår inträdesbiljett i många sammanhang. Ett sådant är multinational experiment series (MNE). Det är här de stora elefanterna dansar tillsammans med Sverige och Finland.

Magnus Gustafsson är överstelöjtnant och arbetar vid krigsförbandsledningens utvecklingsavdelning och är Sveriges röst i den stora världen.

– Nätverkstänkande är färskvara. Det är viktigt att vi inte slår oss till ro för då blir vi snabbt ointressanta.

Magnus Gustafsson är planeringsansvarig för de stora demonstrationsverksamheter för ledningssystemutvecklingen som sker i Enköping hösten 2005 och under 2006. Det är här som nätverkstänkandet tar en mer konkret form. En del är idén om att bygga upp systemet med tjänster som avropas.

– System och enheter levererar tjänster som vi kan bygga nya system av. Vi ser detta i den tjänstedemonstrator, som vi tagit fram, ett verktyg där man kan bygga nya förmågor nästan i realtid.

Sverige kom i mars 2005 med i MNE som fullvärdig medlem efter att ha varit observatör. Effektbaserade operationer som utvecklas inom MNE kan sägas vara en frukt av att man insett att det inte räcker med att vinna kriget. Det gäller att vinna freden också.

– Då kommer man in på det här med effekter. Vilka effekter vill man uppnå på lång sikt? Vilka effekter vill man undvika? Det här kan tas in i planeringen, säger Magnus Gustafsson.

– Då blir det en effektbaserad planering (EBP). De önskade effekterna görs med effektbaserade operationer (EBO). EBO ska inte blandas ihop med NBF, det nätverksbaserade försvaret. Nätet har vi ändå ganska bra grepp på. EBO kan mer tolkas som en påbyggnad och då är det viktigt att nätet inte bara blir militärt.

– Och här kommer vi till den svenska specialiteten totalförsvarskonceptet, säger Magnus Gustafsson. En tanke som också finns i Finland.

Nätet, totalförsvarstanken och vår historia av internationella insatser tror Magnus Gustafsson har gjort Sverige till en attraktiv samarbetspartner i MNE.

– Dessutom jackade MNE in ganska bra i vår NBF-utveckling. NBF ska klara ledning och planering från den operativa nivån ned till den enskilda soldaten. En annan viktig ingångsfaktor är interoperabilitet, här främst på den operativa nivån. Nu fanns ju risken att vi skulle ta fram ett operativt ledningskoncept som blev en svensk särlösning. MNE-samarbetet ses som ett sätt att undvika detta. Nu kan vi redan från början bygga en gemensam bas med de länder som vi kommer att samarbeta med i internationella operationer.

Sveriges röst runt bordet

Magnus Gustafsson är nationell experimentdirektör i MNE 4. Han är Sveriges röst, och den svenska rösten är lika mycket värd som någon annan även om det naturligtvis är USA som är drivande i MNE. Det är inga färdiga koncept som skrivs av amerikanerna, utan de utarbetas av alla länder tillsammans.

– Det är roligt, men samtidigt ett stort ansvar för utvecklingen. Alla deltagande nationer sitter runt ett bord och så är det tummen upp eller tummen ned när olika planeringsfrågor ska avgöras.

MNE 4 leds av det amerikanska försvarets joint forces command (JFCOM). Det började 2001 med utbyte av gemensam lägesinformation och begränsade experiment och sedan gick man över till effektbaserade operationer (EBO).

MNE består av fyra delar:

•  gemensam kunskapsbas

•  planering

• genomförande

•   uppföljning

Utöver dessa finns ett antal stödjande koncept. Under vintern 2004 genomfördes planeringsdelen, kallad MNE 3. Nu är MNE 4 igång där alla fyra delarna ska ingå. Det ska vara genomfört i mars 2006.

– Vad det blir efter 2006 vet vi inte, säger Magnus Gustafsson. Det finns inget färdigt koncept. I dag finns guidelines for operational planning (GOP) för den operativa planeringen. Det är möjligt att det utvecklas till någon sorts GOP-EBO. Alla inblandade parter har sagt att det nya ska gälla. Nato har tagit på sig att skapa en metod för att skriva ordrar, effect tasking order (ETO). USA har redan tagit till sig det nya och britterna är på väg. Det nya är att det förs in ett effekttänkande i GOP. Det görs också ett försök att skapa en ny stabsorganisation, så det handlar inte bara om processer.

Nu sitter Magnus Gustafsson mitt i verksamheten vid utvecklingscentrum i Enköping, och Enköping har knutits till den stora världen.

– Här tittar vi på den operationella nivån och det tar vi med oss in i vårt bidrag till MNE. De svenskar som är med i MNE-grupperna är också med i utvecklingen av ledningssystemet här hemma. Det vi lär oss i MNE ska vi också ta med oss hem, och till demonstrationen i höst ska vi ha en svensk anpassning till EBO-konceptet i planeringen.

Experiment och demonstrationer ska i sig ge Försvarsmakten en skjuts framåt i och med att frågor får svar. Men Magnus Gustafsson ser också själva försöksverksamheten som ett sätt att utveckla det svenska försvaret. Metoder som används i MNE-utvecklingen kanske kan användas även i Sverige.

Fördubblad styrka

I dag är ungefär 20 personer från de svenska försvarsmyndigheterna med i MNE-sam-arbetet. Under slutexperimenten fördubblas styrkan. I joint forces command sitter nu Ulf Hassgård. Han är också chef för en grupp som skriver ett av delkoncepten, effektbaserat genomförande (EBE). I MNE 4 leder Rickard Enander från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) analysen av hur verktygen stödjer processerna. Sverige har fått ansvaret för denna utvärdering för hela slutexperimentet.

Stratmas och DMC Cupol är två planeringsverktyg som utvecklats av bland andra Anders Christensson vid Försvarshögskolan och dessa har Sverige anmält för att vara med i slutexperimentet. Om de kommer att användas avgörs i en urvalsprocess som ska vara klar till sommaren.

– Utvecklingen, där Sverige deltar, drivs i olika spår som till exempel genom en arbetsgrupp som bygger det strategiska ramverket, säger Magnus Gustafsson. Vilka styrkor är med? Vilket är mandatet? Vilket slutmål har insatsen? I en annan arbetsgrupp studeras hur en försvarsmakt ska kunna samverka med myndigheter och organisationer på platsen. I denna konceptutveckling är Krisberedskapsmyndigheten med. Detta är en del av effekttänkandet och hur får man in det i den operativa planeringen så att operationen inte enbart blir militär? Det handlar om diplomati, information, militär verksamhet och ekonomi.

– Det intressanta i en situation kanske inte är det militära utan det ekonomiska. Det bästa sättet att komma åt en krigsherre kanske är att ta bort hans ekonomiska bas. Och hur görs det bäst?

Mycket gissande

– Vi, liksom de övriga deltagarna, vill ha mer medverkan från myndigheter och politiker. Nu blir det för mycket av officerare som gissar och tror hur den politiska nivån skulle handla i en viss situation. Det är mycket jobb, men väldigt stimulerande, säger Magnus Gustafsson, som menar att det här nog är bland det roligaste han gjort i försvaret. Karriären började som teknisk officer på det numera nedlagda pansarregementet P 2. Därpå blev det signalregementet S 1 Enköping i många år innan det var dags för Högkvarteret.

Sedan försvinner Magnus Gustafsson till dagens möte via internet med de andra nationernas experimentdirektörer i MNE-samarbetet. Där känns det nog väldigt avlägset att tänka på tiden när dagarna fylldes med att dra tråd genom den svenska skogen. Dock kan Magnus Gustafsson fortfarande förklara skillnaden mellan en fälttelefon modell/37 och den lite vassare varianten från 1954 som kunde förses med petmoj. Men det är nog bara gamla signalister som kan uppfatta sådana finesser i dag.

Jan-Ivar Askelin Framsyn 2005/2

23 reaktioner till “En signalist Sveriges röst i nätverksvärlden”

  1. Pingback: allen
  2. Pingback: francisco
  3. Pingback: Cory
  4. Pingback: Harvey
  5. Pingback: julius
  6. Pingback: ronnie
  7. Pingback: Reginald
  8. Pingback: Terrence
  9. Pingback: Scott
  10. Pingback: ken
  11. Pingback: Eduardo
  12. Pingback: Ronald
  13. Pingback: ross
  14. Pingback: Carlos
  15. Pingback: karl
  16. Pingback: Randall
  17. Pingback: Samuel
  18. Pingback: jim
  19. Pingback: eduardo
  20. Pingback: edwin
  21. Pingback: joshua
  22. Pingback: rick
  23. Pingback: Nicholas

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *