Kyrkor och muséer mål när kulturarvet angrips

I Kosovo står serbernas kyrkor i brand. I Serbien brinner moskéerna. I Nederländerna mördas en filmskapare. Han har stått på muslimska extremisters lista efter att ha gjort en kritisk film. Som hämnd för mordet sätts moskéer i brand. Kulturarvet är ett mål. 2004 är det 50 år sedan Haagkonventionenom skydd av kulturarvet undertecknades.

Vid ett seminarium på Försvarshögskolan, som uppmärksammade detta jubileum, medverkade Pål Wrange från utrikesdepartementet. Han var med och förhandlade fram 1999 års tilläggsprotokoll till kulturkonventionen. Han påtalar att kulturarvet inte bara är kyrkor och andra byggnader som är viktiga för en folkgrupp. Kulturarvet är civilisation, byar, städer, livsbetingelser.

– Förintelsen och Stalins folkförflyttningar är också ett angrepp mot kulturarvet, säger Pål Wrange. Målet för angreppet är en hel civilisation och vi ser hoten i dag.

– I Sudan flyr människor och vad händer sedan? Kommer en hel civilisation att försvinna? Palestinska områden är omgärdade av murar och avspärrningar. När sådant sker har vi alla ett globalt ansvar, men för att dessa frågor ska nå upp till den beslutande nivån krävs ett tryck från hela samhället.

Mat och trygghet hindrar krig

– Kulturen startar inga krig. Religionen startar inga krig, men präster kan göra det. Kriget startar inte mellan människor i byar utan mycket högre upp. Kultur och religion är medel för att nå politiska mål.

Ulf Henricsson, överste 1, var chef för den nordiska Bosnienbataljonen 1993–1994 och arbetade i området 1999–2001 för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (Osse). Han säger att det gick att utläsa vilka som behärskade en by genom att se vilka kyrkor som var nedbrända och vilka som inte var det.

I Bosnien finns serber som är ortodoxa, kroater som är katoliker och bosniaker som är muslimer. Bästa boten mot krig är att vara mätt och trygg, hävdar Ulf Henricsson som menar att krig drivs av jakten på makt, pengar och egendom.

– När båda sidor kunde tjäna pengar var det intresset viktigare än att bränna varandras kyrkor.

Skolor viktigare än kyrkor

Ett av Balkankrigets mest uppmärksammade fall av påstådd kulturförstörelse var när en stridsvagn sköt sönder 1500-talsbron i Mostar 1993. Bron reparerades och åter-invigdes i somras. Ulf Henricsson undrar dock om attacken mot bron ska betecknas som riktad mot kulturarvet.  Det fanns andra lika gamla broar som klarade sig. Bron över floden Neretva i Mostar kunde också sägas ha ett militärt värde.

Det förödda landet byggs nu upp efter kriget och Ulf Henricsson undrar om moskéer och kulturobjekt ska stå överst på listan.

– Vi behöver inga moskéer utan skolor, sade en kvinna från Balkan till mig, säger Ulf Henricsson. Efter andra världskriget kom Marshallhjälpen och den gick till infrastruktur. I Bosnien går hjälpen fel. Det verkar som om det enda som fungerar är den organiserade brottsligheten.

– 80 procent av länderna i väst har skrivit på Haagkonventionen. I Afrika är det bara 40 procent. Gade Mgomezulu vid Unesco (Förenta nationernas organisation för samarbete inom utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation) påtalar att de flesta konflikter är inbördeskrig och att rebellsoldater inte vet mycket om Haagkonventionen. Den måste läras ut och förstås i fred, säger han. När kriget har brutit ut är det för sent.

– Kulturen måste få sina egna blå baskrar. I de italienska internationella förbanden finns de redan, säger Bengt O H Johansson från organisationen Kulturarv utan gränser. En enkel soldathandledning vore en sak att be om, säger han.

Att försvara kulturobjekt är dock inte lätt. Ulf Henricsson skulle bevaka ett 5 000 kvadratkilometer stort område. Till sitt förfogande hade han 800 man. Per Broström vid Försvarshögskolans Folkrättscentrum är också juridisk rådgivare till Operativa insatsledningen (Opil). Han frågar sig hur en kyrka ska kunna försvaras med våld när man inte får försvara sin egen bas med våld.

Konflikten på Balkan blev i många avseenden en chock för Europa, där många trodde att freden var tryggad när Berlinmuren fallit. I spåren efter kriget kom tilläggsprotokollet till Haagkonventionen 1999. Det trädde i kraft i våras och har undertecknats av 24 parter.

Pål Wrange, som varit med och för-handlat fram avtalet, betonar följande nyheter:

• förhöjt skydd

• militär nödvändighet ska preciseras

• det gäller även interna konflikter

• straffbestämmelser

– Det förhöjda skyddet kan bestå i allmänt skydd och särskilt skydd. Det senare gäller bara tre objekt i världen, varav Vatikanstaten är ett.

Flottbas i världsarvet

Karlskrona ingår numera i världsarvet och frågan väcktes om det är möjligt att ha en flottbas i världsarvet. Efter visst funderande blev svaret att det skulle gå. Frågan visar att den svenska inställningen till kulturarvet i praktiken inte är helt enkel. Det dröjde 30 år innan vi undertecknade Haagkonventionen. Folkrättsprofessorn Ove Bring tog upp hanteringen av den så kallade Silverbibeln som ett exempel på hur svenska myndigheter kan resonera.

– Silverbibeln är från 500-talet och togs som krigsbyte av svenskarna under trettioåriga kriget när Prag föll. Efter en del turer skänktes den till Uppsala universitet där den nu finns. Den nya tjeckiska republiken vill dock ha tillbaka bibeln och Sverige hävdar rätten till den med motiveringen att när den stals var det inget brott mot folkrätten.

Storbritannien och Grekland har en liknande tvist om de så kallade Lord Elgins marbles, som finns på British Museum i London. Det är konstskatter från Akropolis som England en gång köpte av turkarna när de styrde i Grekland. I samband med de olympiska spelen i Aten tog grekerna utan framgång åter upp ämnet.

På Place de la Concorde i Paris står en obelisk från faraonernas tid. Den skänktes 1830 av den egyptiske härskaren Muhammed Ali, som ville skaffa sig vänner i Europa för att balansera mot det turkiska inflytandet.

– Det har varit tradition i krig att tillåta plundring och överföring, men däremot har det ansetts vara förbjudet att avsiktligt förstöra kulturobjekt, berättar Ove Bring. I Haagkonventionerna från 1899 och 1907 talas om förbud mot förstörelse, plundring och överföring. När första världskriget bröt ut fanns skyddet, men det hade ingen större verkan.

Redan i krigets inledning skedde ett av de största brotten när tyskarna i augusti 1914 i fem dagar brände ner den belgiska staden Louvaine. I lågorna försvann universitetsbiblioteket som hade en unik samling av antika dokument. Tyskarnas dåd i Louvaine fick stor uppmärksamhet och utnyttjades av de allierades propaganda och tyskarna utmålades som brutala hunner som hotade civilisationen. I Nürnbergrättegången efter andra världskriget blev frågan om bortrövande av kultur-egendom åter aktuell. Inte minst på grund av Hermann Görings plundringståg i det ockuperade Europa.

Det skyddade kulturarvet har en egen symbol, den blå skölden. I en del länder har den gjorts till en symbol för kulturarvet. I Sverige har den inte slagit igenom.

– Inte en logga till, var reaktionen, säger Birgitta Hoberg på Riksantikvarieämbetet. I skärpt läge ska skyltarna tas fram. Sverige har ansökt om att nio objekt ska ha ett särskilt skydd. Bland dessa finns Drottningholms slott, Gammelstads kyrkstad utanför Luleå, Falu koppargruva och Skogskyrkogården i Stockholm.

Länsstyrelserna har dessutom uppmanats att lista 25–50 objekt i varje län som ska ha allmänt skydd. Endast en länsstyrelse har i nuläget gjort den planeringen. Tanken på kriget är i Sverige långt bort.

Jan-Ivar Askelin Framsyn 2004/6

25 reaktioner till “Kyrkor och muséer mål när kulturarvet angrips”

  1. Pingback: Jonathan
  2. Pingback: Adam
  3. Pingback: Donald
  4. Pingback: ernest
  5. Pingback: johnny
  6. Pingback: John
  7. Pingback: craig
  8. Pingback: warren
  9. Pingback: floyd
  10. Pingback: Franklin
  11. Pingback: doug
  12. Pingback: Morris
  13. Pingback: mario
  14. Pingback: michael
  15. Pingback: Dwight
  16. Pingback: Homer
  17. Pingback: Daryl
  18. Pingback: Timothy
  19. Pingback: Ralph
  20. Pingback: phillip
  21. Pingback: edward
  22. Pingback: Ted
  23. Pingback: morris
  24. Pingback: ted
  25. Pingback: Greg

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *