Den virtuella jaktflygaren

Obemannade farkoster som i grupp skaffar sig en lägesbild och själva fattar beslut om insats. Där är vi inte än. Men kanske om 30 år. Då har vi också den virtuella jaktflygaren. Fast det blir knappast billigare än ett bemannat jaktflygplan.

Stora förhoppningar har knutits till de obemannade systemen, men dessa har inte infriats. Nu görs dock stora satsningar samtidigt som flera nyckeltekniker har mognat. Här finns också stora civila satsningar.

Den obemannade farkosten vare sig den är i luften, på marken eller i vattnet kommer att bli intelligentare. Den kommer att skaffa sig en egen omvärldsuppfattning och med denna som grund fatta egna beslut. Ännu längre bort i framtiden kommer obemannade farkoster att samverka i grupper tillsammans med både obemannade och bemannade farkoster.

Civil satellit snart lika bra

Rymden är av naturliga skäl de obemannade systemens huvudscen. Här finns också kommersiella krafter. Flygbolagen konkurrerar om att ha bästa bredbandet för sina passagerare. Då går det åt mer kommunikationssatelliter. Med laserkommunikation ska nedladdningstiden kunna bli tusen gånger bättre.

De kommersiella satelliterna är snart ifatt de militära. Redan i   dag kan man köpa optiska satellitbilder med enmeters upplösning. Inom tio år kan vi köpa radarbilder med samma upplösning. USA satsar på att få fram högupplösta bilder i realtid. USA planerar också ett nätverk av satelliter som inom 20 år ska kunna se ett rörligt mål på marken eller på havet överallt på jorden. Senare ska man också kunna se luftmål. Inte ett plan i luften ska då kunna undgå USA:s spanande öga.

Det finns en trend att skilja radarns sändare och mottagare. En idé vore då att ha sändaren i rymden och mottagarna på marken. Rymden integreras allt mer i de militära strukturerna. Förmågor som man i   dag bara kan uppnå lokalt kan i morgon uppnås globalt. Men rymden är inte bara till för supermakten. Trenden går mot mindre och samverkande satelliter. Man behöver inte längre ha en stor satellit. Det gör att fler länder kan utnyttja rymden militärt. Det väcker å sin sida farhågor för ett rymdkrig. USA tänker sig ha vaktsatelliter som skydd för sina satelliter. En fientlig satellit behöver inte förstöras utan det kan räcka med lite målarfärg på linsen.

En virtuell Biggles blir inte billig

Obemannade flygplan, UAV:er, är en verklighet i   dag och finns från små handhållna till farkoster stora som trafikflygplan.

UAV:er används inte bara för farliga och tråkiga uppdrag utan ger också helt nya militära förmågor. De kommer givetvis att bli mycket bättre. De blir mindre, lättare att transportera och svårare att upptäcka. De kommer också att bli mycket smartare. Om 25 år har vi en virtuell Biggles. Då ska det finnas en jakt-UAV som skjuter mot luftmål. Denna blir knappast billigare än dagens bemannade jaktplan. Att klura ut själva flygandet är inte svårigheten utan den utgörs av autonomiteten.

Ett billigare alternativ för spaning och kommunikation är höghöjdsaerostaten. Den flyter omkring på samma plats i lufthavet tre mil ovanför marken där den kan hänga i ett år. Problemet är att försörja den med energi.

Terroristvapnet fritidsbåten

Obemannade flygplan är ändå rätt enkelt. Liksom obemannade farkoster på vatten-ytan. Här tänker man sig små, snabba ubåtsjägare. Minröjning är en annan lämplig uppgift.

Och så har vi den vanliga fritidsbåten med autopilot och GPS. Och laddad med sprängämne. Det idealiska terroristvapnet. Vem skulle misstänka att en tuffande snipa som heter Svea är en del i en terroristattack?

Under ytan är det svårare för terrorister att skapa något. Tekniken blir för komplicerad. Det finns bärbara farkoster som väger 30 kilo och stora farkoster som väger tio ton. De små kan avspana till exempel en hamn i ett dygn och de stora kan ta med last och vara ute i ett par veckor.

Markfarkoster är nog den svåraste grenen. Det är många gropar och andra hinder i vägen. Men de används flitigt i   dag för farliga uppdrag som spaning och ammunitionsröjning. I Framsyn 2005-1 skildras ett av de svenska projekten.

I den amerikanska arméns framtids-vision future combat system ska en stor del av farkosterna vara obemannade. Kostnaden, över hundra miljarder dollar för att utrusta 30 brigader, har börjat avskräcka politikerna.

Det är inte billigt med obemannat.

Jan-Ivar Askelin Framsyn 2005/3

11 reaktioner till “Den virtuella jaktflygaren”

  1. Pingback: derek
  2. Pingback: Barry
  3. Pingback: don
  4. Pingback: keith
  5. Pingback: Dennis
  6. Pingback: Stanley
  7. Pingback: evan
  8. Pingback: Evan
  9. Pingback: Carlos
  10. Pingback: earl
  11. Pingback: Daniel

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *