Tuffa sparkrav – men inte för forskningen

Mitt i försvarets besparingstider finns det ett versamhetsområde som klarat sig från alltför drastiska nedskärningar. Forskning och teknikutveckling, den så kallade FoT-processen, ska se till att försvaret står väl rustat för förändring. Målet är bland annat att forskningsresultaten ska komma verksamheten till del snabbare än de gör i dag.

Krigföring är ofta teknikdriven. Ingen försvarsmakt vill låta sig överraskas av ny teknik, eller undgå att i tid inse vilka konsekvenser ny teknik kan få.

– Det fanns de som förstod vad kul-sprutan, flygplanet och stridsvagnen betydde. Och de som inte gjorde det, säger Fritz Eriksson.

Han och Christer Ramstedt är några av dem på Försvarshögkvarteret som arbetar med att göra att försvaret ligger steget före.

Den kallas FoT-processen, det vill säga  processen för forskning och teknikutveckling. För närvarande satsar Försvarsmakten cirka en miljard kronor i uppdrag till Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Försvarets materielverk (FMV) och Försvarshögskolan (FHS) för att utveckla kunskap som är specifik för försvarets behov. En stor del av dessa satsningar går vidare i beställningar, inte minst till svensk industri.

Hög utvecklingsnivå

– Miljarden har successivt byggts upp genom att politiker och beslutsfattare inom Försvarsmakten har insett betydelsen av  forskning och demonstratorer. När försvaret har skurit ned har ändå dessa satsningar ökat. Nu planeras anslagsposten minska till 900 miljoner kronor 2008. Det är fortfarande en anständigt hög nivå med tanke på hur mycket försvaret minskar, säger Fritz Eriksson.

Christer Ramstedt påpekar att Sveriges utvecklingssatsning ligger på en mycket hög nivå jämfört med Norge, Finland och Danmark.

– Det finns historiska förklaringar till detta, säger han. Alliansfriheten, den stora försvarsindustrin och att Sverige är ett kvalificerat tekniksamhälle har spelat in. Detta gäller fortfarande, men är inte tillräckliga argument för att bibehålla den höga nivån. Överbefälhavaren är i sin roll egentligen inte betjänt av att ha en stor svensk försvarsindustri. Statsmakterna har ju gett ÖB specifika myndighetsuppgifter som han ska lösa. Genom FoT ska vi bland annat förse honom med de kunskaper som behövs för att lösa uppgifterna både internationellt och nationellt.

Snabbare resultat

FoT ska hjälpa till att utveckla Försvars-maktens förmågor. Det ska vara en viktig del av den inledda reformeringen av försvaret. Därmed är det, enligt Christer Ramstedt, inte sagt att allt ska utvecklas inom Sverige som förr.

– Vi kommer att se en förskjutning kopplat till försvarets nya strategi för materielförsörjning. Ny materiel ska fram här och nu, som det heter. Industrins bredd minskar och mer kommer att köpas utifrån.

Enligt Fritz Eriksson ska beslutade förmågor utvecklas genom kortare ledtider. FoT ska kunna ge stöd för detta i ett mer närtida perspektiv.

– Detta kan ibland synas strida lite grand mot forskningens mer långsiktiga natur, säger Fritz Eriksson. Man måste kunna tappa av forskningen oftare. Vi måste få resultaten snabbare än vad vi fått förut.

Traditionellt har forskningen lett till studier som lett till en idé om ett förband. Så har man skrivit krav för detta förband och gjort försök. Därefter har materielsystemet levererats från industrin, utbildningen kommit igång och till slut har krigsförbandet stått färdigt.

– Så kan vi inte ha det längre, säger Fritz Eriksson. Resultaten måste fram tidigare och nyttiggöras snabbare. Det är forskningens nya villkor. Man måste koppla FoT tydligare och tidigare till verksamheten. En del resultat kanske uppkommer redan när man sitter mitt i verksamheten.

– Samtidigt ska vi ha beredskap mot det okända. Det ska både vara handlingsfrihet på sikt och här och nu.

Ett tydligt exempel på detta är det nätverksbaserade försvaret (NBF) och den nya EU Battle Group (NBG).

– NBF passade forskningsvärlden bra. Det låg tio år fram i tiden. Stridsgruppen ska stå färdig redan 2008, vilket inte ger utrymme för långsiktiga forskningsinsatser till detta årtal. Däremot kommer ju NBG för sin utveckling över tiden rimligen att ha behov av nya kunskaper. Kruxet är att samla både långsiktighet samt ”här och nu” i en rullande femårsplan.

– Vi kan också se hur den långsiktiga satsning som gjorts på NBF nu bär frukt. Hade vi inte börjat forska på ledningsområdet, som vi gjorde 1995, hade vi enligt mångas bedömning inte haft dagens höga NBF-kunnande i Sverige, säger Christer Ramstedt. Kunskaperna kan nu nyttjas även av samhällssektorer utanför försvaret.

Utmaning att planera

Bortsett från att hitta balansen mellan det kort- och långsiktiga är det en rejäl utmaning att rikta in och planera FoT-verksamheten.

– Om jag väldigt tydligt vet vad jag har för mål kan jag lägga upp en logisk forsknings- och utvecklingsplan. Som till exempel att sätta en svensk på månen om 15 år. I försvarsplaneringen är målen, för att uttrycka det milt, sällan så tydliga och långsiktiga. Man måste därför ha en lämplig bredd som ska kunna hantera det som kommer upp i behovsperspektivet, säger Christer Ramstedt. Frågan blir då var i denna bredd man ska lägga sig.

Ett liknande resonemang gäller för de så kallade starka svenska nischerna. En nisch ska inte bara vara efterfrågad av försvaret. Det ska också finnas en svensk industri- och forskningsbas för nischen, en marknad och internationell samarbetspartner.

– Vi vet ännu inte vilka delområden inom nischerna som blir utpekade som satsningsområden för FoT. Än så länge måste vi bara av den orsaken ha en viss bredd i FoT-satsningen. Med tiden kommer nischerna att förändras. En del nischer försvinner och andra dyker upp. Tänker man långsiktigt måste man ta hänsyn till detta i FoT-satsningen. Ser man det kortsiktigt behöver man inte göra det. Men för försvaret är det inte nischerna utan kunskapen och produkterna som är det intressanta – och då främst i förmågetermer, säger Christer Ramstedt. Vad vi ser är att det bildas nya mönster som kommer att styra forskningen. Vi tvingas att göra en bedömning av hur pass djupa kunskaper vi ska ha inom olika områden.

Vad är forskning? Är det att ta fram ny kunskap eller att presentera ”gammal kunskap” på ett nytt sätt? Kunskap kan vara kunskap om vilken kunskap som finns och hur man får fram den, resonerarFritz Eriksson.

Därmed kommer man in på en väsentlig fråga: hur överförs forskningen till användarna? Fritz Eriksson tog initiativet till försvarets egen forskningsdatabas. De forskningsrapporter som FOI, FHS och FMV vanligtvis skickar ut på papper finns naturligtvis också i en elektronisk form. En gång i månaden fylls databasen på med färska pdf-filer som kan sökas inom Försvarsmaktens intranät.

Officerare och forskare i samverkan

Vilken forskning som det ska satsas på och hur mycket pengar, diskuteras i samråd med officerarna. De ser behoven och möter  forskarna som ser möjligheterna. Arbetet sker i olika så kallade FoT-grupper. Exempel på en sådan är FoT-gruppen för telekrig. Processen ger en rullande femårsplan som utmynnar i en offertförfrågan till leverantörerna som är FOI, FHS och FMV. Tidigare har möjligheternas sida haft en stark ställning. Nu är det, enligt Christer Ramstedt, behoven som måste bli mera styrande, så att inhämtad kunskap kan nyttjas i närtid. Via olika rådgivande organ på olika nivåer avgörs forskningssatsningen slutligen av försvarsledningen.

– Frågan ska då vara förberedd i samsyn. Det är många inblandade längs vägen och det gör att många engagerar sig också i framtidsfrågorna och inte bara här och nu. Detta är positivt.

Hela FoT-processen står nu inför en omdaning och Högkvarteret går in i en ny och bantad organisation.

Christer Ramstedt har varit med från början och menar att FoT-processen också kommer att påverkas av utvecklingen inom EU och då Europeiska försvarsbyrån (EDA) som bildades förra sommaren.

– Vi måste ta tillvara de möjligheter som det civila samhället ger. Både här hemma och utomlands. Vi måste troligen också vara öppna för att köpa forskning från utländska försvarsforskningsorganisationer.

Däremot kan man inte helt lägga över försvarsforskningen på vanliga universitet och högskolor. Fritz Eriksson, som kommer från flygvapnet, tar ett flygexempel.

– Universiteten har psykologi och pedagogik och skulle kanske därmed ha förutsättningar för att kunna ta fram urvalsmetoder för piloter. Men man måste också noggrant känna till kundens behov och förutsättningar. Det går att lägga delar av en forskning på universiteten, men inte ansvaret. Det måste finnas ett ömsesidigt förtroende mellan kund och leverantör och vi måste veta att det vi får har rätt kvalitet. Och då hamnar man i organisationer som FHS och FOI.

Jan-Ivar Askelin Framsyn 2005/3

23 reaktioner till “Tuffa sparkrav – men inte för forskningen”

  1. Pingback: Harvey
  2. Pingback: fernando
  3. Pingback: Bradley
  4. Pingback: max
  5. Pingback: tyrone
  6. Pingback: marcus
  7. Pingback: dan
  8. Pingback: Johnny
  9. Pingback: Salvador
  10. Pingback: carlton
  11. Pingback: Brandon
  12. Pingback: Eric
  13. Pingback: luther
  14. Pingback: Melvin
  15. Pingback: julius
  16. Pingback: darrell
  17. Pingback: evan
  18. Pingback: Marshall
  19. Pingback: Joey
  20. Pingback: hector
  21. Pingback: Daryl
  22. Pingback: Timothy
  23. Pingback: Ralph

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *