Polarväder

Polarväder

Med klimatförändringen öppnas Arktis upp för råvaruutvinning. Stormakternas intresse för området ökar och det kan få konsekvenser för Sveriges säkerhetspolitik. Utvecklingen driver på det nordiska militära samarbetet. Fortfarande är dock den svenska försvarsektorn präglad av en tid när hotet var annorlunda.

——————————————————
Text: Jan-Ivar Askelin, Illustration: Martin Ek

Den globala härvan

Globalisering [Converted]

För tiotusen år sedan gav oss jordbruksrevolutionen en någorlunda säker tillgång till mat. För fyra hundra år sedan inleddes den industrialisering som kom att övergå till en revolution. Maskiner ersatte muskelkraft. Massan arbetade i fabriker, massan läste tidningar och massan dog på slagfälten. Nu har på bara några decennier informationsrevolutionen kastat världen in i en ny epok. Och nu har världen krympt. Vi talar om globalisering. Här finns mycket gott som en spridning av välstånd. Här finns också många mörka sidor som spridning av kriminalitet, sjukdomar. Här finns stora spänningar. En oroshärd sprider sig i systemet och allt hänger ihop. Vi lever i en global by. Men den är på randen av en revolution. Det som tidigare varit tämligen åtskilt är nu sammanvävt i ett komplext system som inte går kontrollera eller överblicka.

——————————————————
Text: Jan-Ivar Askelin, Illustration: Martin Ek

Kalla krigets historia

Kalla_kriget_SLUT [Converted]Europa låg i ruiner, två städer i Asien var utplånade av kärnvapen. När freden äntligen hade kommit var tanken på ett nytt krig inte främmande. Det nya var att det skulle bli med kärnvapen. Ända fram till Kubakrisen 1962 levde Sovjet, USA och Europa i kärnvapenkrigets skugga. Samtidigt var det för västvärlden den största välståndsökningen i historien. Gott om jobb, billiga
bostäder, Beatles och lite ångest för jordens undergång.

——————————————————
Text: Jan-Ivar Askelin, Illustration: Martin Ek

USA:s antikinesiska mur

USA-s antikinesiska murVästra Stilla havet kan ses som en amerikansk försvarsmur. Styrkornas huvuduppgifter nedan syftar till att innesluta Kina och därmed hindra Kina från att hota Taiwan och att kontrollera sjövägarna i sin region.

——————————————————
Text: Jan-Ivar Askelin, Karta: Martin Ek

Asien och de farliga bågen

Konfliktkarta_den farliga bågenDet kalla krigets låsta maktpositioner verkar inte längre lika återhållande på lokala konflikter. Händelseförlopp, som skapas av etniska och religiösa motsättningar, sönderfallande samhällen, laglöshet och stora inkomstklyftor tillåts oftare fortsätta så att väpnade konflikter uppstår både inom stater och mellan stater. Den enda återstående supermakten USA ingriper när det behövs i kampen mot terrorism och kärnvapenspridning. För närvarande sker detta i Asien, särskilt i den så kallade farliga bågen.

——————————————————
Text: Jan-Ivar Askelin, Illustration: Martin Ek

Den moderna tidens bomboffer

Moderna tidens bomboffer WolfVärlden blev inte mindre krigisk när Berlinmuren föll. Civila offer krävs i krig och i terroristdåd. Västs högteknologiska krigsmakter söker undvika civila offer, medan terrorister har civila som mål.

——————————————————
Text: Jan-Ivar Askelin, Illustration: Martin Ek

Oljespel på flera plan

Oljegrafik_Ingolf KiesowKriget kan mycket väl ha handlat om olja, men anledningen är i så fall inte att USA för egen del vill lägga beslag på oljan från Mellanöstern. Oljespelet är mer komplicerat och sker på flera plan.  Det är viktigt för USA att trygga Asiens oljeförsörjning. Asien är mer beroende av Mellan-östernoljan än vad USA är och USA:s handel med Asien är större än USA:s handel med Europa. Denna utveckling förstärks. Det är Asiens stora befolkning som har den stora tillväxten. Asiens hunger på olja kommer att bli enorm. Får inte
Asien den oljan skadas den amerikanska ekonomin.

——————————————————
Text: Jan-Ivar Askelin, Illustration: Martin Ek

Markoperationens fyra zoner

Krigets fyra zoner 030602 [Converted]Krig är inte bara kaos. Markoperationen består av fyra olika faser. De är sammanvävda i tid och rum, men är så olika att den befälhavare som inte inser detta hamnar i svårigheter. En pansarkil understödd av flyg kan snabbt nå motståndarens hjärta och störta en regim. Men för att ta kontroll över ett land, få igång samhället och vinna befolk-
ningens förtroende krävs betydligt större mängder trupp. Här finns en risk att USA i Irak upprepat misstaget från Afghanistan. I så fall har man byggt sitt krigföringskoncept mer på önsketänkande än en insikt i krigföringens natur.

——————————————————
Text: Jan-Ivar Askelin, Illustration: Martin Ek