Polarväder

Polarväder

Med klimatförändringen öppnas Arktis upp för råvaruutvinning. Stormakternas intresse för området ökar och det kan få konsekvenser för Sveriges säkerhetspolitik. Utvecklingen driver på det nordiska militära samarbetet. Fortfarande är dock den svenska försvarsektorn präglad av en tid när hotet var annorlunda.

——————————————————
Text: Jan-Ivar Askelin, Illustration: Martin Ek

Små fotavtryck i miljön viktigt för framtiden

Miljösnurran_KLAR [Converted]

Miljöarbetet har den senaste tiden tagit en ny riktning. Bristen på naturresurser och rapporterna om klimatförändringar gör att parametern miljö får en allt större roll vid planeringen av bland annat insatser.

Nu för tiden pratas det mycket om den yttre miljön och om det ekologiska fotavtrycket som vi människor lämnar efter oss och hur fotavtrycket i form av till exempel kli-matförändringar slår tillbaka.

Det  säger Naznoush Habashian som arbetar på Försvarsmaktens miljöavdelning vid Högkvarteret.

– Vi som jobbar med miljöfrågor har äntligen fått medvind. Vi har både massmedias och samhällets uppmärksamhet som aldrig förr. För oss gäller det nu att vara strategiskt smarta: först upplysa ärligt om utmaningen som till exempel klimatförändringar för med sig och sedan påvisa att små, små steg från varje enskild individ kan ge en stor globaleffekt. Vi inom Försvarsmakten tillhör en stor sektor som verkar både nationellt och internationellt och kan därmed bidra till en förbättring.

Naznoush Habashian är ansvarig för forskning och utveckling på avdelningen och håller ihop beställningarna mot Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, Försvarets materielverk, FMV, och andra aktörer. Hon är en av tre kvinnor på avdelningen, med sin tidigare civila erfarenhet beter hon sig som om Försvarsmakten, FM, vore vilket civilt företag som helst vilket ibland kan upplevas något kontroversiellt. ”Jag kan upplevas lite väl resultatinriktad”, säger Naznoush Habashian.

– Jag är ingen miljömupp, jag är en realist. Jag älskar snabba bilar med många hästkrafter, men mitt miljösamvete tillåter mig inte att skaffa en. Sedan är de ju som tur är väldigt dyra. Jag vill ju att mina barn, dina barn och deras barn och barnbarn ska få uppleva samma fantastiska värld och natur som vi har fått uppleva. Jag vet att FM har en given uppgift, där säkerhet är högt prioriterat, men behöver det ena verkligen utesluta det andra?

– Miljö är förknippat med kostnad, säger Naznoush Habashian. Ju tidigare man tar hänsyn till miljön desto billigare blir det långsiktigt. Med bra förebyggande och strategiskt arbete kan man exempelvis minska kostnaderna för återställande.

Försvaret har i många år miljösäkrat verksamheten vilket Naznoush Habashian säger har varit helt nödvändigt. Nu har dock miljöarbetet fått en ny inriktning. Naznoush Habashian tar upp klimatförändringen och brist på naturresurser. Problemen är större än vad man tidigare anat och Naznoush Habashian säger att det säkerhetspoltiskt berör både Sverige och FM.

–Titta på skorstenen, säger Naznoush Habashian och pekar ut genom fönstret. För inte alls så många år sedan trodde vi att miljöproblemen var lokala, vi gjorde skorstenen tillräckligt hög för att sprida utsläppet. Nu känns det ju absurt att tänka så.

– Med hjälp av alla medarbetare inom försvarssektorn tror jag att vi har alla förutsättningar att lyckas med vårt arbete. Det gäller nu att sy ihop säcken. Den tillämpade forskning och teknikutvecklingen som bedrivs i vårt fall av FOI och Tekniska högskolan i Stockholm, KTH ska tillämpas inom Försvarsmakten och resultaten skall reflekteras i FMV:s arbete med produkt- och systemutveckling.

Naznoush Habashian kom till Sverige från Iran som 13-åring för knappt 20 år sedan och talar utan brytning vilket hon tackar sina föräldrar för som ville att hon skulle integreras i samhället.

– Min pappa började jobba på ett svenskt företag som han samarbetade med i Iran. Jag ville inte alls flytta hit och det var några tuffa år i början, men sedan rullade det på med kompisar och annat. Och lärarna var helt fantastiska.

Det blev gymnasiet och civilingenjörsprogrammet materialteknik på KTH. Under andra året kom skandalen med Hallandsåsen och rektorn bestämde att alla skulle läsa fyra poäng miljöskyddsteknik. Ett beslut som möttes med en viss skepsis hos elever och lärare.

– Det var läraren Fredrik som frälste mig. Jag förstod att man redan från början ska tänka på miljön. Det hela slutade med att jag läste två kompetensinriktningar: maskinkonstruktion och produktutveckling samt miljömanagement.

Sedan kom en blå buss som bar in i yrkeslivet. Naznoush Habashian fick som examensuppgift att för Scanias räkning undersöka om deras påstående stämde att den blå bussen kunde återvinnas till 100 procent.

– Teoretiskt kanske det gick, men inte i praktiken. Det var till exempel limmade sandwichkonstruktioner och många andra konstruktioner som gjorde det hela ekonomiskt och eko-logiskt ohållbart för återvinning. Vid redovisningen var bland andra två personer från Stena med och lyssnade. Stena återvann bussarna. Först erbjöds jag jobb hos Scania, men tyckte det var för långt till Katrineholm. Så det blev sex härliga, lärorika och utvecklande år inom Stena Metall-koncernen. Under åren på Stena gick jag koncernens fleråriga managementprogram på IHM. De sista två åren på Stena var jag dessutom industridoktorand på KTH. Efter barnledigheten bytte jag och hamnade i möjligheternas försvarsmakt.

Det var under Stenatiden som Naznoush Habashian fick sitt uppvaknande och kom att tänka på miljösäkerhet och kampen om resurser.

– Det blev brist på stål som råvara i form av skrot i Sverige därför att kineserna till oslagbara priser köpte upp all skrot i hela världen, till sin egen ståltillverkning. Jag kopplade direkt det här till den katastrofala ökade förbrukningen av kol i Kina
och de miljöeffekter som detta medförde.

Miljö har tidigare förknippats med att inte slänga burkar i naturen och att hushålla med jordens resurser. Med koldioxidutsläpp, växthusgaser och klimatförändring har miljö blivit mer av en internationellt politiskt viktig fråga.

– Europas medelpunkt kanske flyttas norrut och då flyttar folk med. Vi har redan miljöflyktingar från Holland som flytt undan vattnet. Inte det som finns på andra sidan vallarna utan det som kommer upp ur jorden.

Nu görs en förstudie av övergången till förnyelsebara bränslen inom Försvarsmakten och denna förstudie skall ligga till grund för vidare forskning vid FOI och FMV.

Betoningen av internationella insatser har ändrat arbetet med miljön. Miljöaspekten i internationella insatser kan gälla en så viktig sak som vatten. Vad händer om den utländska styrkan tar ut så mycket vatten i området att befolkningens brunnar sinar? I stället skulle man kunna använda miljön som ett sätt att samarbeta lokalt som exempelvis kring ett gemensamt projekt för att borra efter vatten.

Miljöavdelningen arbetar med internationella frågor. Carl-Gustav Ebbhagen berättar:

– Vi hjälper till att införa ett miljöledningssystem i Georgien och är på väg att starta ett liknande projekt i Ukraina. Det handlar om att tänka rätt från början. Man ska tänka i ekonomi och livscykler. Projektet är både operativt och strategiskt. Den ansvariga myndigheten kan ställa miljökrav på organisationen som i sin tur kräver pengar för att kunna vidta åtgärder.

Den nordiska stridsgruppen satte fart på ett samarbete med USA och Finland.

– USA hade insett att det kostade stora pengar att inte tänka på miljön när man gjorde insatser utomlands. Så nu har vi skapat en miljöhandbok för internationella insatser. Det är råd och ingen instruktion och ska presenteras för EU och Nato.

– Det finns ingen motsvarande handbok som tar upp en missions hela cirkel från den första planeringen hemma till utvärderingen när uppdraget är klart. Och vi har inget emot att det blir en handbok för hela EU.

Text: Jan-Ivar Askelin, Illustration: Martin Ek, Framsyn 2007/4

Klimatjämförelse

Klimat_NY [Converted]

Vi har utgått från två par i medelåldern utan barn. Ena hushållet bor i storstad, kör bil och har fritidshus. Det andra hushållet bor i villa och nöjer sig med att cykla. I stället för fritidshus, gör man fler utlandsresor, köper städning och äter mer på krog. På papperet är de koldioxidsparare, men i verkligheten köper de tjänster som i sin tur ger upphov till nya CO2-utsläpp. Här några exempel ur 340 olika poster där
parens konsumtion skiljer sig åt som mest.

Text: Jan-Ivar Askelin, Illustration: Martin Ek

Stormen Gudrun satte krissystemen på prov

Kris i Kronoberg [Converted]

Det krishanteringssystem som Sverige behöver finns redan – i Kronoberg. När stormen Gudrun slog till fick konstruktörerna chansen att testa det i verkligheten. Och det fungerade.

Det krävs en eldsjäl, tålamod och en vilja att riva gränser mellan organisationerna. Pensionerade militärer och överskottsmaterial är en bra start, säger Fredrik Revelj, som arbetar med övning och utbildning i krishantering.

Planet går in för landning i Växjö. Under vingen ser det ut som om en jätte har gått i skogen. Stora fläckar där skogen är borta. Vi landar i krisens Kronoberg. Men också krislösningarnas och krismedvetandets Kronoberg.

Dan Nordell bor mitt i plockepinnet, som han säger. Han jobbar på ett av Växjös största företag, AerotechTelub med 350 anställda. Han utvecklar och marknadsför krishanteringssystemet Isak.

– På kvällen när stormen kom den 8 januari satt jag i bilen i skogen tillsammans med min lilla dotter. Visst blåste det kraftigt, men inte värre än att man kunde ge sig ut. Trodde jag. Så ökade stormen, det tjöt i skogen och var nattsvart. Och så började det smälla när träden knäcktes. Följt av braken när stammarna slog i marken. Vi var tvungna att stanna bilen. Det föll träd runt omkring oss.

Mobiliserad krissamordning

Den 7 januari på kvällen varnades det för orkan i Götaland. Stormen fick fart över land och natten mellan den 8 och 9 januari blåste det orkan i Kronoberg. Över 33 meter i sekunden.

AerotechTelub har rötterna i försvaret och kan spåras till tjänste- och serviceverksamhet långt tillbaka i tiden. Nu satsar företaget bland annat på lösningar för samhällets säkerhet liksom hela Saabkoncernen som AerotechTelub tillhör. Dan Nordell och Fredrik Revelj är några av de cirka 70 personer i Växjö som arbetar på enheten samhällssäkerhet. Hela AerotechTelub har 2   100 anställda och omsätter drygt två miljarder om året.

– Vi tar med oss det vi lärt oss av vår militära erfarenhet och utvecklar tillsammans med nya kunder civila lösningar, säger Fredrik Revelj.

När flodvågen kom erbjöd de en sådan lösning till myndigheterna. Det blev inget av den gången. Några dagar senare slog Gudrun till i Kronoberg.

Då mobiliserades länets krissamordning, Krissam. Det var välövat och alla visste vad de skulle göra. Detta system har i samarbete med länsstyrelsen och kommunerna utvecklats vid Aerotech i Växjö för att i första hand kontrollera informationen. Erfarenheterna från Krissam har förädlats till Isak, som också är ett ledningsstödsystem.

– Isak är mer som att knyta ihop system av system. Det är på väg att införas i Linköping. Fast ambitionen är inte att bygga en civil motsvarighet till det nätverksbaserade försvaret, säger Dan Nordell.

Det krishanteringssystem som Sverige ropar på finns alltså redan i form av Krissam i Kronoberg. Det är länets kris-intranet och har använts fyra gånger. Första gången var vid 2000-skiftet. Sedan kom en storm 2002 och så flodvågen och så stormen Gudrun.

Övar och utbildar

Fredrik Revelj är en god representant för det lokala kristänkandet. Han arbetar med att öva och utbilda i krishantering. Han är med i hemvärnet och den kommunala insatsstyrkan.

– När det behövs, som vid översvämningar, ställs insatsstyrkan till räddningstjänstens eller polisens förfogande. Vi kan leta efter försvunna, klara transporter och laga mat i stora mängder. Vi har också en stab, en flyggrupp och en sambandsgrupp.

– Basen är frivilligorganisationerna. För att få det att fungera krävs en eldsjäl, en massa tålamod och en vilja att riva gränserna mellan organisationerna. Pensionerade militärer och överskottsmateriel är en bra start.

AerotechTelub började  bygga upp Krissam 1997 tillsammans med länsstyrelsen. Det var tydligt att det behövdes någon form av samordning i krislägen. Fredrik Revelj berättar hur det började:

– Krisövningar på 1990-talet visade att informationen inte fungerade. Polis, sjukhus, räddningstjänst och andra byggde sin egen information efter sina egna behov. Vid övningar blandade man ihop siffrorna på döda och skadade därför att aktörerna inte hade koll på varandras information. Den oroliga allmänheten fick fel uppgifter och förtroendet rasade för myndigheterna.

Vid övningarna hittades fyra problem:

• Växlarna blockerades.

• De bakre ledningarna hade dålig koll på läget.

• Det saknades folk som kunde svara på frågor.

• Det var svårt att få överblick och samverka.

– I vårt län finns cirka 200   000 invånare. Den minsta kommunen, Lessebo, har 8   000 invånare.  En så liten kommun har naturligtvis inga stora informationsresurser. Lessebo ligger vid stambanan. Tänk om tåg med farlig last spårar ur. Hur ska Lessebo klara av att svara på frågor om läget, frågar sig Fredrik Revelj. För det är ju kommunen som har ansvaret. Då är tanken att länets samlade informationsnät ska användas.

Gör som på Bingolotto

Vad händer vid en större olycka? Det ringer en massa folk. Och det behövs en massa kunniga människor som svarar i telefon.

Kan man sätta dessa i en stor sal? Nej, det blir för dyrt. Kan man koppla ihop alla växlarna i ett nätverk? Nej, det blir också för dyrt. Det krävs vad som kallas ett distribuerat arbetssätt, det vill säga ett nätverk för att leva upp till principerna om ansvar, likhet och närhet. De som inte råkat illa ut kan hjälpa de som drabbats.

– Alltså gör man som på Bingolotto, säger Fredrik Revelj. Man ger ett nummer och köper en tjänst av Telia som heter centrex. Då slussas alla telefonsamtal ut till dem som kan svara, och dessa behöver inte sitta på samma ställe.

Krissam har 30 telefonlinjer och 90 utbildade kommunikatörer. Det är folk som har sina vanliga jobb på sina myndigheter. De kanske jobbar med barnomsorg, skola eller ekonomi. Huvudsaken är att de är övade och är tränade på att svara männi-skor när det blir kris. När larmet går lämnar de sin vanliga arbetsplats och går till en särskild telefon som finns på deras kontor. Och larmet kan gå när som helst. Det är den organisation som äger frågan, som kan utlösa larmet.

Och därmed slipper man det första stora problemet i en kris. Att växlarna blockeras, att oroliga människor väntar i telefon och i bästa fall får tala med någon som kanske inte vet särskilt mycket själv.

– Kommunikatörerna ska naturligtvis veta vad som händer, vilket de får genom vårt krisintranet. En särskild redaktion sållar och kontrollerar informationen från de olika aktörer som förr körde i sitt eget informationsspår, säger Fredrik Revelj.

Intresse för Kronobergs modell

När erfarenheter av hur Kronoberg löste krisen med Gudrun jämförs med Sveriges krishantering av tsunamin så har intresset för hur man gör i Kronoberg ökat. Fredrik Revelj ger några enkla tips:

• Gör det enkelt

• Öva ofta

• Människorna och organisationen är viktigare än tekniken.

– Det gäller att hitta rätt människor som har rätt inställning, säger Fredrik Revelj. Man måste vara villig att överskrida sina gränser. Krissam bygger på solidaritet mellan kommuner. I   dag hjälper jag dig och i   morgon är det kanske jag som behöver hjälp.

Erfarenheterna från Krissam har förts vidare i Isak, som ska tolkas som informationssamverkan vid krishantering. Det är ett webbaserat operativt informationssystem. Men vad betyder det? Dan Nordell svarar.

– Man skapar virtuella rum. Rummen finns på nätet. Här finns webbsidor, anslagstavlor med information och läges-bilder. Informationen kommer från alla möjliga håll. Det kan vara kartdatabaser, väder, trafikläge och så vidare. De samverkande aktörerna får en gemensam lägesbild. Den ska användas som beslutsstöd och information från lägesbilden kan redigeras och presenteras på en öppen webbsida. Dessutom finns kommunikatörer som svarar i telefon och som vet mer än vad som står på allmänhetens webbsida.

– En vits med Isak är att det ska användas i vardagen, säger Dan Nordell. Det finns alltid en risk för att man drar sig för att trycka på knappen när det är allvar. Isak ska alltid stå och småputtra. Det kan vara information om risk för översvämningar, hotande snöfall eller blixthalka. Isak ska användas förebyggande, och när krisen kommer så ska man kunna minska konsekvenserna.

– På så sätt får man bort dramatiken. Både hos dem som jobbar med systemet och allmänheten som använder det. Det ger också den nödvändiga övningen. Man måste kunna systemet och vara välövad för att få ut mesta möjliga av det. Isak ska kunna gå från vardagens situation ända upp till ett beslutsstödssystem i allvarliga kriser som till exempel Gudrun.

– Isak är inte bara ett system utan det är ett helt paket. Vi börjar med en förstudie tillsammans med kunden och hjälper till att sätta igång systemet och få det att fungera. Vi svarar också för utbildning och övning och utvecklar och anpassar systemet.

Vad kostar det?

– Det beror på hur stor regionen är. Man kan tänka sig en sorts licens som utgår från hur många personer som bor i regionen.

Och så är det. Krishantering kostar. Kaos är naturligtvis billigast – på kort sikt. Inget krishanteringssystem i världen hade dock kunnat rädda skogen i Kronoberg.

Men Dan Nordell kan i alla fall se något gott med Gudrun:

– Jag har fått kvällssol på sommaren.

Jan-Ivar Askelin text, Martin Ek grafik, Framsyn 2005/4

OXA – säker riskanalys

OXA [Converted]Försvaret lämnar sina skjutfält. En del är från 1800-talet. Den totala ytan är större än Ölands. En gång låg skjutfältet i glesbygd. Nu ligger tätorten nära. Marken är attraktiv, men farlig. Att helt säkert röja alla skjutfält går inte. Men riskerna kan beräknas. FOI har gjort en modell för riskanalys som tar hänsyn till hur det gamla skjutfältet ska användas.

——————————————————
Text: Jan-Ivar Askelin, Illustration: Martin Ek

Klimarförändringar och konflikter

Klimat och konflikt [Converted]Klimatet är till sin natur instabilt, men det varierar över långa perioder. När klimatet slår över anpassas det till ett nytt stabilt läge. Den senaste istiden började för 100 000 år sedan och varade i 90 000 år. Nu fruktar forskarna att vi kan få en ny klimatförändring. När klimatet ändras påverkas livsvillkoren för miljoner människor och hela nationer. Sambandet mellan klimatförändring och konflikter har blivit ett nytt viktigt ämne för forskarna.

——————————————————
Text: Jan-Ivar Askelin, Illustration: Martin Ek