Internet växer!

Testrubrik
Testrubrik

Internet växer

När informationsflödet blir digitalt upphör de gamla mediagränserna. Förr satt vi vid tv- apparaten, läste tidningen, pratade i telefonen, skrev ett brev och stoppade räkningar i kuvert. Allt på en gång, var sak för sig. Nu gör vi allt på
en gång i en enda apparat som hanterar den allt stridare digitala informationsströmmen. Vår farkost på detta digitala hav blir allt mindre, starkare och billigare. I denna nya värld diskuteras vad tryckfrihet är. I denna nya värld är kontanter dyrare att hantera än kort.
——————————————————
Text: Jan-Ivar Askelin, Illustration: Martin Ek

Från Framsyn nr 1-2006

Klimatjämförelse

Klimat_NY [Converted]

Vi har utgått från två par i medelåldern utan barn. Ena hushållet bor i storstad, kör bil och har fritidshus. Det andra hushållet bor i villa och nöjer sig med att cykla. I stället för fritidshus, gör man fler utlandsresor, köper städning och äter mer på krog. På papperet är de koldioxidsparare, men i verkligheten köper de tjänster som i sin tur ger upphov till nya CO2-utsläpp. Här några exempel ur 340 olika poster där
parens konsumtion skiljer sig åt som mest.

Text: Jan-Ivar Askelin, Illustration: Martin Ek

Highway to Security

Virtuellt läge SAAB [Converted]FOI och Saab är några tunga namn i ett EU-projekt för ökad samhällssäkerhet. Projektet heter Highway to
security och syftar till att skapa ett europeiskt nätverk där myndigheter och samhällsviktiga företag ska dela
på information och kunna mötas i ett virtuellt lägesrum. En ledningscentral i cyberrymden. Med hjälp av infor-
mationsfusion ska man kunna bygga kedjor av händelser som till synes inte hör samman.

——————————————————
Text: Jan-Ivar Askelin, Illustration: Martin Ek

Den globala härvan

Globalisering [Converted]

För tiotusen år sedan gav oss jordbruksrevolutionen en någorlunda säker tillgång till mat. För fyra hundra år sedan inleddes den industrialisering som kom att övergå till en revolution. Maskiner ersatte muskelkraft. Massan arbetade i fabriker, massan läste tidningar och massan dog på slagfälten. Nu har på bara några decennier informationsrevolutionen kastat världen in i en ny epok. Och nu har världen krympt. Vi talar om globalisering. Här finns mycket gott som en spridning av välstånd. Här finns också många mörka sidor som spridning av kriminalitet, sjukdomar. Här finns stora spänningar. En oroshärd sprider sig i systemet och allt hänger ihop. Vi lever i en global by. Men den är på randen av en revolution. Det som tidigare varit tämligen åtskilt är nu sammanvävt i ett komplext system som inte går kontrollera eller överblicka.

——————————————————
Text: Jan-Ivar Askelin, Illustration: Martin Ek

Svininfluensan och fågelinfluensan – två av många pandemier

Fågelinfluensan [Converted]

Spanska sjukan, Asiaten och Hongkonginfluensan. Nu fruktar världen nästa stora pandemi – fågelinfluensan. Risken är dock liten att viruset ska smitta från människa till människa, enligt experter. Men för att vara väl förberett bör Sverige satsa på en fabrik som tillverkar vaccin, även när det inte är risk för pandemi, anser Åke Örtqvist, chef för Stockholms landstings smittskyddsenhet.

Globalisering och pandemier. Fanns globaliseringen 1918 när spanska sjukan bröt ut? Det frågar sig Åke Örtqvist som är chef för Stockholms landstings smittskyddsenhet. Ändå slog spanskan till över hela världen.

Risken för en pandemi med fågelinfluensa är oerhört liten. Men ingen kan säga hur liten den är eller vilka konsekvenser fågelinfluensan skulle få om det blev en pandemi.

Åke Örtqvist är med och planerar för om fågelinfluensan slår till mot Stockholm.

– Risken är att man varnar för vargen så att ingen lyssnar om det blir allvar.

Influensan kommer till Sverige på vintern som ett brev på posten. Nu talas det om att den kan bli en massdödare. Det finns många missförstånd på vägen från vardagssjukan till att landet nästan utplånas.

– Det är inte så konstigt att det blivit en sammanblandning mellan influensa och fågelinfluensa, säger Åke Örtqvist. Vilda fåglar bär naturligt på ett influensavirus utan att bli sjuka. Förmodligen har många influensor, som drabbat människor genom åren, sitt ursprung i fågelvärlden. Men det är först de senaste tio åren som fåglar har smittat människor. Förr har det varit en kombination av att en fågel smittat en gris, som i sin tur burit på ett annat influensavirus. Dessa två typer kan blandas till ett nytt virus som smittar människan. För att fåglar direkt ska kunna smitta människor krävs en genetisk förändring av deras influensavirus och det är tydligen det som nu skett. Däremot har vi inte sett, med ett undantag, att det smittar från människa till människa.

Åke Örtqvist säger att även de som bor i Asien löper mycket liten risk att smittas av fågelinfluensa.

– Det har skett cirka hundra dödsfall, vilket ska jämföras med att det bor flera hundra miljoner människor i området. Risken att dö av fågelinfluensa där är mindre än en på miljonen. Vi ska inte heller överdriva dödligheten. Det är de svårt sjuka som kommer till sjukhus. Vi vet inte hur många som haft en lindring form av fågelinfluensa och tillfrisknat hemma. För att få grepp om omfattningen gäller det att se hur många som utvecklat antikroppar mot influensan. Det är beviset på att någon varit sjuk.

Nytt virus bildas

– Risken att viruset förändras så mycket att influensan kan smitta från människa till människa är nästan obefintlig. Men den finns ändå där. Det finns olika scenarier för hur det kan gå till. En människa eller en gris kan få två olika influensavirus från två olika håll. Då kan det bildas ett nytt som vi inte har sett tidigare och det kan smitta från människa till människa. Den genetiska förändringen kan också göra viruset mer farligt och smittsamt.

Den traditionella bilden av hur nya influensastammar sprids är den kinesiska dammen där grisar och tamfåglar umgås. Där lever människor och djur också väldigt nära varandra.

– Det otäcka är att tamfåglarna kan bli sjuka. Vilda fåglar blir det sällan. Förmodligen har tamfåglar sämre motståndskraft därför att de är så hårt avlade. Tamfåglarna smittar skötarna och så är det hela igång, säger Åke Örtqvist och fortsätter:

– Många med mig tror att det är större risk för att vi får en ”vanlig” pandemi än ett globalt utbrott av fågelinfluensa, säger Åke Örtqvist. Det är viktigt att komma ihåg att vi inte kan veta när det kommer en pandemi. Den kan komma i år eller dröja många år. Och den behöver inte bli så ruskigt svår. Den kan bli som Asiaten 1957 eller Hongkonginfluensan 1968. Många blev sjuka, men vad jag vet så vacklade inte samhället.

– Ett problem är att vi inte vet så mycket om de gamla influensorna. Spanska sjukan drabbade en tredjedel. Den skördade många fler liv än första världskriget, men det går inte att jämföra dagens värld med hur det såg ut 1918. Då fanns ingen antibiotika och många dog i lungkomplikationer. Många var undernärda och hade svag motståndskraft.

Smittar och sprids fort

Det ruskiga med influensa är att den är smittosam och sprids fort. Sjukdomen kan bryta ut efter ett dygn och smittar genom beröring och droppar på en armlängds avstånd. Du kan landa i ett land och må hyggligt, men redan vara sjuk. Åke Örtqvist berättar hur snabbt det kan gå.

– Personen i fråga kliver av flygplanet och känner sig frisk, men insjuknar sedan. På vägen till sjukhuset träffar den 15 personer, på sjukhuset 20 och på apoteket 50. Var sjätte person kanske blir sjuk och efter någon dag har massor av människor blivit sjuka. I Sverige brukar influensan kulminera efter sex veckor. Är det en ny typ med hög smittsamhet kanske det går på tre veckor.

Förändras genetiskt

Influensan, eller flunsan, hör den svenska vintern till. Varför det är så, vet inte smittskyddsläkaren.

– I Asien finns influensan året om. Vissa tider är den värre. Den bästa förklaringen till vår vinterinfluensa är att vi är mer inomhus och risken att smittas blir större. Och vissa virus trivs bättre i kyla.

Influensan delas upp i olika typer bland annat utgående från strukturerna hemaglutinin och neuraminidas. Det ger bokstäverna ”H” och ”N” som kombineras med siffror. Den nu fruktade fågelinfluensan är av typ A H5N1. Spanska sjukan var H1N1, Asiaten H2N2 och Hongkong H3N2.

– Influensaviruset förändras genetiskt hela tiden. Man talar om en genetisk drift. Det kan röra sig om ungefär fem procents förändring om året. När förändringen blivit tillräckligt stor görs nya vacciner. Det är vardagsinfluensan. Fågelinfluensan är av en ny typ. När det kommer en helt ny typ tar det cirka tre till sex månader att få fram nytt vaccin. Befolkningen har ingen naturlig motståndskraft eftersom det inte finns några antikroppar som kan stoppa sjukdomen.

Åke Örtqvist hade Hongkonginfluensan 1968 och tror att han kan ha en viss nytta av detta om det kommer en liknande influensa. Äldre klarar sig ofta bättre än yngre vid influensaututbrott eftersom de förvärvat ett skydd. Spanskan var mest fruktad hos ungdomen. Däremot brukar barn klara sig rätt bra.

– Vi vet inte vad det beror på. Förmod-ligen har det att göra med att det är en fördel att få sin första influensa som barn och inte som vuxen.

Vaccinet räcker inte

Vaccinering är inte den enkla lösningen på problemet. Det tar ett halvår innan doserna når ut och då räcker vaccinet ändå bara till fem procent av världens befolkning. 70 procent av dagens vaccintillverkning finns i Europa.

– Om vaccin ska vara ett alternativ måste dagens vaccinproduktion öka innan influensan har brutit ut. Vilket privat företag gör det om inte användningen av vaccin kan öka även ”normala” influensaår? frågar sig Åke Örtqvist.

Ett annat problem är att det krävs ett hönsägg för att få fram en enda dos vaccin. Dessutom har fågelviruset egenheten att förstöra hönsägget. Världshälsoorganisa-tionen WHO har satt som mål att 75 procent av de medicinska riskgrupperna ska vaccineras och det motsvarar cirka en tredjedel av befolkningen.

Sverige vaccinerar i dag cirka hälften av dem som är över 65 år och en tredjedel av medicinska riskgrupper under 65 år, vilket motsvarar cirka 13 procent av befolkningen. Sverige har inte någon nationell målsättning för vaccinationstäckningen, men de flesta landsting ansluter sig till WHO:s mål. Men någon egen vaccintillverkning finns inte i Sverige. Om det skulle bli ett utbrott av fågelinfluensa får vi stå där med mös-san i hand. Chansen att kunna köpa vaccin utomlands om det blir skarpt läge, betraktar Åke Örtqvist som i det närmaste obefintlig.

– Nu funderar vi i Sverige på att göra som i Norge – att betala premier till läkemedelsföretag för att få en viss mängd vaccin om det blir ett utbrott. Men det där tror jag är en synnerligen osäker fordran när det verkligen gäller. Nu utreds om de nordiska länderna ska gå samman om en fabrik. Det skulle kosta flera hundra miljoner kronor och det tar kanske fem år att få igång den. Jag skulle satsa på den lösningen om jag fick bestämma. Men fabriken måste göra vacciner även när det inte är risk för pandemier.

Risk för svartabörshandel

Åke Örtqvist ser också en fara med en plan som delvis bygger på att bara ge vissa grupper förebyggande behandling med anti-virusmedel.

– Det är nog okontroversiellt att gamla och sjuka är prioriterade som medicinska riskgrupper. Men de andra? Vilka grupper ska betecknas som viktigast för samhället? Antivirusläkemedel kan bli en sådan bristvara att det orsakar svartabörshandel och ännu värre kriminalitet.

– En del länder avstår från att satsa brett på förebyggande läkemedelsbehandling på grund av detta. I stället väljer de att satsa på behandling av dem som blivit sjuka. Nackdelen med denna strategi är dock att de läkemedel som finns är mer effektiva som förebyggande än som botande behandling.

De här problemen hör till smittskyddsläkarens vardag. Det gäller att föreställa sig hur Stockholm skulle kunna drabbas och vad som kan göras.

– Rimligtvis borde vi få en förvarningstid, säger Åke Örtqvist. Utbrottet lär knappast börja i Sverige. Vi måste ha en rimlig plan för sjukvård och infrastruktur. Det finns en övergripande nationell plan och regionala planer som görs mer i detalj. Det finns ju ändå en fara i alltför detaljerade planer. Det går inte att planera för allt. Dessutom är det risk att detaljplaner blir liggande och föråldras.

Satsar på hemsjukvård

– Vi ställer oss frågor som hur, var och när. Vad händer när 15 procent av sjukvårdspersonalen är sjuk? Vi måste satsa på hemsjukvård eftersom sjukhusens akutavdelningar blir fulla. Hemsjukvården kommer att vara mycket viktig. Den måste fungera, annars hamnar de gamla snart på sjukhusen och där finns ingen plats. Vi måste ha en strategi för läkemedel. Läkemedlen håller i kanske fem år. Har vi råd att slänga läkemedel för många miljoner kronor? Och hur ska de förvaras och fördelas? Och vilka är de prioriterade grupperna för att samhället ska fungera?

Därmed är vi  inne på det som kanske är kopplingen mellan globalisering och pandemier. Samhällena är sårbara, komplicerade och knutna i världsomspännande nätverk. En pandemi kan lätt löpa amok i dessa nätverk.

– Vad skulle hända här på Stockholms landsting om nätet slutade fungera? Vi fick gå tillbaka till papper, penna och telefon, samtidigt som vi har en epidemi som kräver att vårdapparaten fungerar, säger Åke Örtqvist.

Jan-Ivar Askelin text, Martin Ek grafik, Framsyn 2005/5
Text: Jan-Ivar Askelin, Illustration: Martin Ek

Klimarförändringar och konflikter

Klimat och konflikt [Converted]Klimatet är till sin natur instabilt, men det varierar över långa perioder. När klimatet slår över anpassas det till ett nytt stabilt läge. Den senaste istiden började för 100 000 år sedan och varade i 90 000 år. Nu fruktar forskarna att vi kan få en ny klimatförändring. När klimatet ändras påverkas livsvillkoren för miljoner människor och hela nationer. Sambandet mellan klimatförändring och konflikter har blivit ett nytt viktigt ämne för forskarna.

——————————————————
Text: Jan-Ivar Askelin, Illustration: Martin Ek

Energi och livsstilar

Energi och livsstilar [Converted]Lokaler är den stora energislukaren i Sverige. En stor del av energin går åt att hålla värmen i bostäder, offentliga lokaler och arbetsplatser. För att slippa att värma tomma lokaler kan vi få välja mellan att ha hemmet som centrum eller leva ett liv utanför hemmet.  Den som vistas hemma kan bo rymligare och får då också arbeta hemifrån. Och hemmet kan ligga utanför tätorten. Tätortsmänniskan får däremot
bo lite trängre, har nära till arbetsplatsen och tillbringar större delen av sin fritid i offentliga lokaler.

——————————————————
Text: Jan-Ivar Askelin, Illustration: Martin Ek

Informationsterrorism

TerrormatrisAv matrisen ser vi att ruta A står för traditionell terror medan det är de andra tre rutorna som är mest i fokus när det gäller informationsterrorism. Ruta D är renodlad cyberterrorism med infologiska medel. Sker det hela i kombination med t ex elektromagnetiska vapen eller mot kritisk informationsinfrastruktur så handlar det om det vidare begreppet informationsterrorism.

——————————————————
Text: Jan-Ivar Askelin, Illustration: Martin Ek

Oljespel på flera plan

Oljegrafik_Ingolf KiesowKriget kan mycket väl ha handlat om olja, men anledningen är i så fall inte att USA för egen del vill lägga beslag på oljan från Mellanöstern. Oljespelet är mer komplicerat och sker på flera plan.  Det är viktigt för USA att trygga Asiens oljeförsörjning. Asien är mer beroende av Mellan-östernoljan än vad USA är och USA:s handel med Asien är större än USA:s handel med Europa. Denna utveckling förstärks. Det är Asiens stora befolkning som har den stora tillväxten. Asiens hunger på olja kommer att bli enorm. Får inte
Asien den oljan skadas den amerikanska ekonomin.

——————————————————
Text: Jan-Ivar Askelin, Illustration: Martin Ek

Total kontroll på vad som händer – steget in i den militära revolutionen

DBA-total koll på lägetBallonger, Uaver och ”magiska puckar”. Nu måste vi välja väg, säger Johan Kihl

Det talas mycket om den största förändringen av försvaret i modern tid. Det är lätt att tro att det bara handlar om den största bantningen av försvaret i mannaminne. Men så är det inte. Det finns planer och en utstakad väg .

– Det är nu vägvalet ska göras, säger generalmajor Johan Kihl, ställföreträdande chef för krigsförbandsledningen och beställare av den sk DBA-studien, Dominant battlespace awareness – ett stort samtalsämne i försvaret i dag. Johan Kihl har beskrivit denna studie som det stora kliv i förändringens riktning som försvarsmakten nu är redo att ta (FOAtidningen 6/98). Han betonar att drivkraften bakom försvarets totala omstrukturering är det som kallas Revolution in military affairs, RMA. Med det menas att tekniken helt förändrar sättet att föra krig.

1903 testade bröderna Wright teorin att det gick att flyga med ett motordrivet plan som var tyngre än luft. 37 år senare bombade japanska flygplan bort USAs Stilla havsflotta på några timmar. Hangarfartyget var nu havets härskare och sjökrigföringen revolutionerad. Idag är det informationstekniken som är Wrightbrödernas bräckliga flygplan.

Första steget mot RMA
Den amerikanske fd amiralen och vice överbefälhavaren William Owens har vältaligt beskrivit vad RMA innebär (FOA-tidningen 2/97). Många och effektiva sensorer samlar information som snabbt bearbetas och leder till beslut som kan vara en insats med precisionsvapen. Det följer den klassiska beslutscykeln som i Sverige heter observera, bearbeta, besluta, åtgärda. Den kan översättas till underrättelser, ledning och åtgärder. DBA är underrättelsedelen och är det första steget in i den värld som heter RMA.

– Owens sade till oss efter Gulfkriget att det i framtiden var möjligt att ha koll på varenda kvadratdecimeter i området dygnet runt och ansåg att detta var något som Sverige också kunde göra. Owens menade att det fanns några länder – däribland Sverige – som var lagom små och tillräckligt tekniskt avancerade för att klara det här, säger Johan Kihl. Vi tänkte att det här är ett utmärkt system för fred men det verkade typiskt amerikanskt och många tvivlade på att det hade något värde för försvaret. William Owens stod emellertid på sig och på hösten 1997 tog försvaret kontakt med det stora amerikanska konsultföretaget SAIC, Science applications international corporation, där Owens då var en av de ledande. SAIC offererade något som närmast var en svensk perspektivplan.

– Detta var för mycket och det skulle vara fel, men DBA-delen var intressant. Vi ville veta om ett högteknologiskt övervakningssystem gick att bygga upp i Sverige så att det var färdigt 2020. Det fick kosta motsvarande sju miljarder dollar och måste till största delen bygga på svenska produkter. Och om svaret var ja, hur skulle det se ut 2005 och 2010?

Testat i ”krig, fred och konflikt”
DBA-studien är en hemlig lunta på flera hundra sidor och det har väl muttrats i leden över att ”vi ger bort försvarshemligheter till ett privat amerikanskt företag.” Det är emellertid mycket litet som lämnats ut. En del siffror är avrundade men det har högst marginellt påverkat slutresultatet. Experter från FOA och FMV matade studien med enorma mängder siffror. Miljoner simuleringar gjordes och systemet testades i tre scenarier: Krig, fred och konflikt. Resultatet visade att systemet skulle fungera för Sverige. I juni 1998 presenterades en preliminär rapport och i september kom slutrapporten.

– Det ska understrykas att systemet kommer att vara mycket bättre 2020 än vad som föreslås idag, säger Johan Kihl. Den förväntade utvecklingen kan byggas in. Det är en stor fördel. En annan är att det kan användas till i hela krisspektrat mellan fred och krig. Insatsen kan ju vara annat än att skicka iväg en robot. Det kan även vara att avslöja oljeutsläpp, jaga smugglare, att undsätta ett fartyg i nöd osv.

Ballonger och magiska puckar
I förslaget ingår sju radarstationer som sitter i stora förankrade ballonger och olika typer av Uaver – bland annat ett stort antal helikoptrar. Dessa är från början små enmanshelikoptrar där pilotens paneler, spakar och pedaler bytts ut mot svarta lådor. Helikoptern är inte större än den ryms i Johan Kihls tjänsterum. I mycket stort antal finns också ”magiska hockeypuckar” som placeras i terrängen t ex med flyg. Dessa marksensorer känner av vibrationer, lukt mm och kan tala med varandra och med Uaver.

– Dessa ”puckar” läggs ut vid behov i något intressant område, säger Johan Kihl. I vattnet ligger undervattensensorer och i hamnar och vid gränsstationer anläggningar som ”läser igenom” lastbilar och ser vad som förs in i landet.

Slut på plattformsresonemangen
– Men detta är bara informationsdelen. Det spelar ingen roll hur mycket information man samlar in om man inte kan göra något vettigt av den, säger Johan Kihl. Det är bla därför som vi också nu genomför en stor ledningsöversyn. Den tredje delen i paketet är verkansdelen, precision engagement och där har vi ännu inte kommit lika långt. Riktlinjerna borde vara att satsa mer på färre och tekniskt avancerade vapen och minska volymen. Det är inte stor mening med att köpa fler stridsvagnar och kanoner och ställa in i förråd.

– En stor fördel med det här sättet att tänka är att vi kommer ifrån plattformsresonemangen, säger Kihl. Tidigare har vi matchat plattform mot plattform och system mot system. Nu spelar det ingen roll på vilken plattform roboten sitter. Man bestämmer vilken robot som är lämpligast sedan kan den sitta på en lastbil i skogen eller hänga under ett flygplan.

Och när snabbast och smartast slår störst och starkast ändras också synen på vad som är hemlig information. Den viktiga informationen kanske bara är hemlig i en sekund och den sekunden räcker för att fatta det avgörande beslutet, säger Johan Kihl. Och mitt uppe i allt det tekniska där bråkdelar av sekunder blir väsentliga så satsar försvaret på luftballonger. Det var kanske en nyhet under amerikanska inbördeskriget. Men för försvaret 2020?

– När amerikanerna föreslog luftballonger blev ju folk här fullkomligt vettskrämda. Skulle det vara vägen in i framtiden? Det var väl ingen konst att skjuta ned en ballong, säger Johan Kihl. Men i USA används dessa ballonger redan vid gränsen mot Mexiko och när en ballong slet sig krävdes 70 insatser med moderna stridsflygplan innan den gav upp. Dessutom är det ballongen som först ser hotet och det går att bygga in ett automatiskt skydd i stationen.

”Cellförsvaret“ – en idé att ta till sig
De nya tankarna påminner en hel del om det sk cellförsvaret, en idé till ny försvarsmaktsstruktur som utvecklats av Eric Sjöberg och Folke Andersson vid FOA, (FOA-tidningen 1/ 95). Johan Kihl tycker ”att det fanns mycket klokt i tankarna bakom detta tankeexperiment. Om man tar idén till sig och inte klankar ner på den med en gång så ser man ju att det är sådant som leder tanken framåt”. I cellförsvaret delades Sverige upp i cirka 200 identiskt lika sexkantiga celler. Varje cell hade sin egen spaning och egna trådstyrda robotar med medellång räckvidd. Även denna studie byggde på tillgänglig teknik.

Viktiga beslut väntar om hörnet
SAIC-studien visar enligt Kihl på en väg att gå. Den är banbrytande och innebär en helt ny försvarsstruktur. Det verkar långt till 2020, men 2005 ligger runt hörnet och försvaret måste före dess fatta viktiga beslut som påverkas av studien.

– Snart måste vi ha något annat istället för våra gamla tornradarstationer vid kusterna. Har vi bestämt oss för vägvalet är det lättare att se vad vi ska ersätta dessa radarstationer med. Likaså måste vi snart bestämma om hur vi ska utveckla spaningsförmågan på Gripen och vi måste också snart välja väg i vår Uavforskning och utveckling.

– Problemet är naturligtvis osäkerheten med pengar, säger Kihl. Får vi inga pengar till det här så får vi avstå från en del av vad vi har i dag. Det är ett risktagande, men nu är rätt tid att göra det. Det är mycket svårare i en krissituation. Nu kan vi i lugn takt investera 2-3 miljarder i en ny försvarsstruktur.

Ett första steg kan vara ett experiment i Stockholmsregionen med en ballong, aerostat, t ex på Gotland som försvaret tidigare använts som försöksfält för ballonger.

Vem vill bo i en minerad trädgård?
Tekniskt går det att göra det här och pengar går nog att få fram även om det kommer att svida. Den största svårigheten är kanske, som Johan Kihl ser det, är att få politikernas acceptans för ett så omfattande militärt övervakningssystem.

– Visst, vi kan bygga upp ett samhälle med en mycket starkt försvar. Men vem vill bo i ett samhälle där trädgårdarna är minerade, där vapnen förvaras hemma och alla är militärer, säger Johan Kihl. För att kunna känna sig någorlunda trygg som medborgare måste man vara beredd att göra avkall på en del av sin personliga integritet och frågan är var den gränsen går.

– Det finns flera saker i detta system som kan tolkas som att ”storebror ser dig”. De små helikoptrarna kan flyga lite hur som helst och med de magiska puckarna har man koll på allt. Och hur blir det i framtiden om det går att göra Uaver små som insekter? Vem bestämmer över dom?

Johan Kihl satsar hårt på att ge försvaret en högteknologisk prägel, men verkar samtidigt skrämd av vad den nya tiden kan innebära.

– Informationskrig är nog läskigare än vad vi kan föreställa oss. Det är visserligen svårt att tänka framåt, man söker sig gärna till sina egna erfarenhet. Men bara tanken på att kunna gå in i register och t ex utpeka en person som kriminell. Hur ska en enskild människa kunna få upprättelse i ett sådant system. Till slut kanske det går, men då kan det vara för sent.

Utveckling går i galoppsprång – Samtidigt är det ingen tvekan om att vi verkligen står inför en revolution i krigföringen. Den har visserligen alltid utvecklats. Pil och båge är fortfarande ett dödligt vapen, men det finns effektivare sätt. Att skicka infanterister mot infanterister är inget som man öppnar ett modernt krig med. Man kan visserligen hamna i det läget, men då handlar det oftare om inbördeskrig och liknande. Att storma kullen för att ta terräng är det nog slut med, säger Johan Kihl men betonar också att den traditionella väpnade striden är något som varje soldat måste kunna. Men då mest för att kunna försvara sig när det är slut på tekniken.

– Det som händer nu är att utvecklingen går i galoppsprång, säger kavalleristen Kihl. Såväl tekniken som omvärlden har förändrats dramatiskt på kort tid och omvärldsförändringen har lett till en ny syn på med vilka medel som vi ska försvara Sveriges säkerhet.

Text: Jan-Ivar Askelin, Illustration: Martin Ek

Från FOA-tidningen nr 1-1999