Den moderna tidens bomboffer

Moderna tidens bomboffer WolfVärlden blev inte mindre krigisk när Berlinmuren föll. Civila offer krävs i krig och i terroristdåd. Västs högteknologiska krigsmakter söker undvika civila offer, medan terrorister har civila som mål.

——————————————————
Text: Jan-Ivar Askelin, Illustration: Martin Ek

Gamla vapen och folkrätt

Gamla_vapen [Converted]Kalla krigets vapen enbart duger inte för dagens och morgondagens alla uppgifter. Det måste finnas fler steg fram till den skarpa kulan. I försvarets framtidsstudier
om hur markmål ska bekämpas spelar nu folkrätten en viktig roll. I detta internationella scenario visas hur danska och svenska stridsvagnsförband får svåra uppgifter.

——————————————————
Text: Jan-Ivar Askelin, Illustration: Martin Ek

Folkrättens rötter

Folkrättsträdet [Converted]Det finns olika sätt att se på folkrätten. Detta är vetenskapens syn som visar hur folkrätten förs upp från sedvanerättens politiska nivå till den internationella rättens juridiska sfär. Flyktingrätt, humanitär rätt och mänskliga rättigheter är några viktiga exempel på folkrätt.

——————————————————
Text: Jan-Ivar Askelin, Illustration: Martin Ek

Folkrättens historia

Folkrätt_tidsaxel(klicka på illustrationen för större version)

Folkrättens historia

På samma sätt som individer i ett samhälle ibland behöver lagar och andra rättsregler i umgänget med varandra, behöver också staterna rättsregler för sina relationer. Staternas och statssamfundets egen rättsordning kallas för folkrätt.

Folkrättens regler delas traditionellt in i krigets och fredens folkrätt. Ibland talar man också om ”konfliktpreventionens folkrätt”. Dessa regler utgör en del av fredens folkrätt men kan samtidigt gälla i krig. Till detta rättsområde hör t ex FN-stadgans regler om våldsförbud och rätt till självförsvar, avtal om nedrustning, demilitarisering och neutralitet.

Grafiken berättar folkrättens historia från 3000 f Kr fram till i dag. De första folkrättsliga reglerna finns i enskilda avtal, som exempelvis handlade om förbud mot vissa vapen och stridsmetoder eller skydd för vissa personer under krig, som kvinnor och pilgrimer. Under den feodala tiden i Europa finns folkrättsliga tankegångar i den katolska kyrkans dokument.

Den holländske diplomaten Hugo Grotius, som levde under det 30-åriga krigets dystra tid, kallas ibland ”folkrättens fader”. Han var med och förhandlade fram det Westfaliska fredsfördraget 1648, som kan sägas vara en milstolpe i folkrättens historia. Grotius strukturerade ett system för folkrättens regler, där han delade in folkrätten i fredens och krigets rätt. Han avled efter ett skeppsbrott sedan han besökt drottning Kristina i Stockholm.

Folkrätten utvecklas ofta som en reaktion på historiska händelser. Efter furstekrigen växte nationalstaterna fram med stora organiserade försvarsmakter. Krigen blev i takt med industrialiseringen nationella katastrofer. Efter första världskrigets blodbad gjordes med Nationernas förbund ett försök att avskaffa kriget. Med andra världskrigets utbrott stod det klart att NF som en internationell krigsförhindrande organisation hade misslyckats. Idén om en global fredbevarande organisation var dock inte misslyckad och efter andra världskriget kom Förenta nationerna. Namnet gavs för att hedra den nyss avlidne amerikanske presidenten Franklin D Roosevelt.

——————————————————
Text: Jan-Ivar Askelin, Illustration: Martin Ek