Farligt uppdrag med rätt att bli räddad

Försvarsmakten har ett moraliskt ansvar för de människor som genomför internationella uppdrag. De ska återvända hem i samma skick som de åkte ut. Därför måste det finnas en organisation som tar hand om dem som råkar illa ut på ett internationellt uppdrag.Det anser major Robert Nylén, och tog initiativet till att bygga upp en fungerande räddningsinsats.

– Försvaret får inte tappa folk eller låta människor fara illa därför att vi inte har insett problemet eller inte gjort något åt det. Vid sidan av den etiska frågan finns också en praktisk. Hur ska försvaret kunna rekrytera om man inte tar sitt ansvar att undsätta nödställda?

Det säger Robert Nylén, major i flygvapnet med bakgrund från K 3, Karlsborg. Han belönades nyligen med det så kallade Fältstipendiet, uppkallat efter Lars Fält som varit chef för Överlevnadsskolan i Karlsborg och den som gett begreppet överlevnad ett ansikte i Sverige.

Robert Nylén ställer några frågor och ger själv svaren.

• Har vi varit utomlands där svenskar försvunnit? Ja.

• Hur fungerade undsättningen? Dåligt.

• Kan detta hända igen? Ja.

• Är det troligt att det kommer att hända? Ja.

• Kan vi göra något åt det? Ja.

– Risken är att det här problemet kommer att öka eftersom tendensen nu är att vi skickar ut fler och mindre enheter. Vi kan inte gömma oss bakom Nato eller FN utan måste ta vårt eget ansvar. Kanske kan vi bli så bra på detta att det blir en svensk specialitet på internationella uppdrag. Att organisera undsättning kräver teknisk kunskap, att snabbt bygga upp kommunikationer i nätverk, att fatta snabba beslut och delegera och att skapa ordning och reda. Det är ju saker som vi anser oss vara bra på, säger Robert Nylén.

Piloten som bristvara

Överlevnad och militärt flyg har alltid hört ihop. Under andra världskriget utbildades de allierades flygbesättningar i hur de skulle klara sig bakom linjerna. De var försedda med kartor och pengar. Uppgiften var att ta sig hem även om det tog lång tid. Piloter har alltid varit en bristvara. I Sverige finns en organiserad räddningstjänst. En pilot som hoppar ska snabbt undsättas, även om det är till havs och i mörker.

– Men det är i fred, och då finns hela samhällets resurser till förfogande. Piloten ska inte gömma sig för befolkningen utan bli sedd. I krig skulle det ha varit annorlunda. Varken piloter eller skyttesoldater kunde räkna med en snabb räddning. Stod nationens existens på spel fick man ta förluster. Så var det bara.

– Så inträffar en ny situation, säger Robert Nylén. Svenska piloter skulle kunna skickas till konfliktområden utomlands. Helt plötsligt hade vi krigsläget, fast vi befann oss i fred. Nato har ett koncept för detta, combat search and rescue (CSAR). Med CSAR skulle svenska piloter kunna räddas. Om de hade rätt utbildning och rätt utrustning. På Överlevnadsskolan har nu alla svenska piloter, som anmälts för internationell tjänst, fått den utbildningen.

– Det är inte bara flygande personal som kan råka illa ut. I dag är alla mål, från brigadchefen till kocken. Skulle någon bli kidnappad, försvinna eller bli tillfångatagen blir det snabbt en mediehändelse som kan få stora konsekvenser. Innan militären kommit ut med sin information är händelsen redan känd över hela världen. Regeringschefer sätts under press. Krav ställs på att vi ska ta hem våra soldater innan något mer händer. Anhöriga måste få svar. Viktiga beslut ska tas under stor tidspress. Det här klarar man inte utan att ha övat.

Hjälp förvandlades till krig

Den här insikten kommer främst från USA där enskilda händelser har spelat en stor roll. Det började med insatsen i Somalia, där en aktion för att skydda humanitär hjälp blev en krigssituation. USA led förluster, blev förödmjukat och drog sig ur. Detta fick genast utrikespolitiska konsekvenser. USA fick rykte om sig att inte tåla förluster. I Irak försvann Jessica Lynch och undsattes under något oklara omständigheter.

– Det här blev ett begrepp och fick ett namn, personnel recovery. Det är summan av alla åtgärder för att undsätta personal som på något sätt försvunnit. Det kan vara en nödlandning eller kidnappning. Undsättningen kan bestå av allt från en insats med stridshelikoptrar och jägarsoldater till att man skickar fram en präst som förhandlar med kidnapparna. Termen personnel recovery är inte så laddad som CSAR, som i sig är en del av personnel recovery.

– Nu har personnel recovery blivit ett begrepp att räkna med, åtminstone i USA. När generalen Tommy Franks tillfrågades varför offensiven i Afghanistan dröjde svarade han att ”vi gör inget förrän vi har förmågan till personnel recovery”.

Personnel recovery består i korthet av en kedja.

• Rapportera. Någon måste rapportera att någon är försvunnen.

• Var och vem?

• Stöd. Få kontakt med den nödställde. Stöd till anhöriga. Stöd till kamrater i förbandet.

• Undsättningsoperationen.

• Debriefing och återinträde i tjänsten.

– Det ska finnas ett medvetande hos alla som åker ut, om vilka risker som finns, vad man ska göra om man råkar illa ut och hur undsättningen är organiserad. Det ska finnas en medvetenhet vid staber, både i området och hemma i Sverige. Det ska göras checklistor. Vilka resurser finns? Vem ska tala med medierna? Vem ska tala med de anhöriga? Det är viktigt att vi inte uppfinner hjulet varje gång.

Byggde upp egen räddningsinsats

– Den bästa åtgärden är kanske att se till att det inte händer något. Det gäller att känna till kulturen i det område där man ska verka. Soldaten ska vara förnuftig och inte ge sig ut ensam med en bil på landsbygden. Han eller hon ska kunna vara i kontakt med hemmabasen.

Sommaren 2004 prövade Robert Nylén och chefen för Överlevnadsskolan, Tor Cavalli-Björkman, det här i praktiken.

– Det var när en svensk Tp 84 Herkules skulle åka ned. Den skulle baseras i Uzbekistan och flyga till Kabul. Vi undrade vad som skulle hända om besättningen tvingades att nödlanda eller blev sittandes någonstans. Fanns det någon organisation som kunde ta hand om besättningen?

– De som ledde Natoinsatsen sade till oss att det inte fanns någon organisation. Men om vi ville bygga upp en sådan var vi mer än välkomna. Vi fick klartecken hemifrån och började från grunden inventera vilka flygresurser som fanns med mera. Med tiden byggde vi upp organisation och arbetssätt och kunde börja öva i praktiken.

Övade i dagsljus och mörker

Räddningstaktiken gick ut på att det inledningsvis kom nederländska stridshelikoptrar av typ Apache. De skulle hålla sig i luften i området över den nödställde. När området ansågs säkert kom turkarna med transporthelikoptrar, Black Hawk. På de turkiska helikoptrarna fanns undsättningsstyrkan och de viktiga minröjarna. I Afghanistan finns det minor överallt.

– Det här övade vi i både dagsljus och mörker. Alla som jobbade med detta hade uppgiften vid sidan av sitt vanliga uppdrag. När sommaren var över kunde vi säga att vi hade en undsättningsförmåga i Kabulområdet. I nästa steg går det att utvidga den till andra delar av Afghanistan.

Belönad med stipendium

För dessa och andra insatser har alltså Robert Nylén belönats med Fältstipendiet, en utmärkelse som inte är förbehållen militärer. De flesta som fått stipendiet är faktiskt civila.

Det alla stipendiater har gemensamt är att de gjort något för att öka människans förmåga att överleva i en svår situation.

– Det är lätt att glömma bort människan i allt tal om teknik och stridsgrupper. Bakom allt detta är det ju ändå människor och för dem har försvaret ett stort ansvar, säger Robert Nylén.

Jan-Ivar Askelin Framsyn 2005/2

26 reaktioner till “Farligt uppdrag med rätt att bli räddad”

  1. Pingback: ross
  2. Pingback: Carlton
  3. Pingback: Edward
  4. Pingback: dean
  5. Pingback: leon
  6. Pingback: Glen
  7. Pingback: bruce
  8. Pingback: Sam
  9. Pingback: Sidney
  10. Pingback: Shane
  11. Pingback: Douglas
  12. Pingback: Lonnie
  13. Pingback: sean
  14. Pingback: Ronald
  15. Pingback: Christopher
  16. Pingback: otis
  17. Pingback: Juan
  18. Pingback: alex
  19. Pingback: Darryl
  20. Pingback: Antonio
  21. Pingback: Lloyd
  22. Pingback: Peter
  23. Pingback: lance
  24. Pingback: Jeremiah
  25. Pingback: Clyde
  26. Pingback: Alan

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *