”Vi är på väg in i en ny världsordning”

En ny världsordning där nationsgränserna har minskad giltighet leder förstås till en omställning för försvaret. Tidigare skulle Sverige försvaras i Sverige, sedan i Europa och nu beror säkerheten på saker som sker långt från gränserna. Det innebär stora förändringar för verksamheten och nyavärderingar för strategin, menar ÖB Håkan Syrén.

I överbefälhavarens tjänsterum i högkvarteret står en mutter i fönstret. Det är inte vilken mutter som helst. Den är enorm. Det är en så kallad kupolmutter. Fram till i våras ingick den muttern i det gamla invasionsförsvaret. Den och andra muttrar satt i en pansarkupol på en modern kanon i havsbandet i Söderarm.

Det var vid den kanonen Håkan Syréns militära bana började. Nu ska han inte bara förklara för sin organisation att Europas säkerhet är vår säkerhet, utan även att Sveriges säkerhet också beror på vad som händer långt bort från Europa. Globaliseringen har kommit även till den svenska försvarsmakten.

– Jag hade väldigt svårt att lämna det nationella perspektivet. Europa verkade väldigt stort på något sätt. Och nu räcker helt plötsligt inte ens det. Nu gäller det globala perspektivet. Det är en verklighet och det räcker med att titta på var vi har våra förband i dag för att förstå vilken omställning det här. Vi tänker på ett helt annat sätt idag. Vi har hela världen i vardagsrummet och i realtid.

Håkan Syrén tror att vi nu är på väg in i en ny världsordning.

– Det är naturligtvis inget som jag har kommit på av mig själv. I vissa kretsar och i andra sammanhang talas ibland om ett paradigmskifte. Det kanske är ett annat ord för samma sak. Funderar man på begreppet ny världsordning så ser man snart att det innehåller flera intressanta delar och man måste ha en uppfattning om vad denna nya världsordning består av. Delarna är tid, marknad, teknologi och geografi. De här sakerna har ju inte varit statiska genom årtusendena men det som händer nu är att de inte förändras för sig utan att de går i takt. Och det driver på tempot i förändringen.

Demokratin vinner terräng

För Håkan Syrén och många andra föddes den nya världsordningen när Berlinmuren föll 1989 och på ett par hektiska år drog med sig Sovjetunionen och Warszawapakten.

– Muren går ju inte att komma ifrån.
I stället för att mitt i Europa ha haft något som delat på folk har vi nu något som förenar människor. I vårt närområde vinner de demokratiska principerna terräng. Och när detta sker så ändras perspektivet för Sverige. Det handlar inte längre om det nationella försvaret som skulle möta ett hot vid territorialhavsgränsen. Vi har kommit ut i Europa som växer sig allt starkare och sedan drygt tio år är vi ett av många länder i EU.

Den brittiska diplomaten Robert Cooper skriver i sin bok The breaking of nations att med Berlinmuren föll det politiska system med nationalstater som varit förhärskande i Europa sedan Westfaliska freden 1648.

Nya förutsättningar

– Det där köper jag rakt av, säger Håkan Syrén. Nationsgränser har inte samma giltighet längre. Mycket av det som vår förvaltningsmodell och vår kultur varit uppbyggd kring stämmer inte längre. Gränser suddas ut och öppenheten ökar. Det ger nya dimensioner och blandningar som vi inte är vana vid. Det är på gott. Men också på ont. Det senare får man inte glömma.

– Murens fall gav ju effekter som är lätta att mäta. Men det finns också en abstrakt dimension som är mycket intressant. Och det är tiden. Det är här och nu som saker händer. Det är inga långa förlopp. I dag kan vi inte tala om perioder för återtagning och mobilisering. Och när förlopp sker här och nu sitter vi med samma bild av vad som händer. Det gäller inte minst för ledarskapet i Försvarsmakten. Förr filtrerades denna bild väldigt mycket och bilden var olika på olika nivåer. Nu har vi samma realtidsbild på alla nivåer.

– Marknaderna var tidigare närmast lokala även om de var stora. Men titta på Indien och Kina och vad de i dag betyder för den globala IT-utvecklingen. Det är en ständigt pågående världsomspännande konkurrens, bokstavligen på liv och död. Och det här går igen överallt.

– Något helt nytt är också hur några få personer med hjälp av den tekniska dimensionen i kombination med tidsdimensionen kan påverka en hel värld. Jag tänker på en terroristgrupp som kan förlama en hel värld eller i varje fall ändra förhållningssättet hos en hel värld. En liten grupp människor kan med hjälp av modern och lättillgänglig teknik tvinga en supermakt att lägga ned enorma summor på att skapa en stor myndighet för att skydda hemlandet.

– Så var det inte tidigare. Då var det mer ideologier som styrde.

Samma motiv till försvar

Vad ska då försvaret göra i denna nya tid? Vilken roll ska försvaret ha, vilka värderingar ska försvaret ha och hur ska man kunna välja rätt sorts människor till organisationen?

På kupolmutterns tid var det enklare, men Håkan Syrén tycker inte att motiven till att ha ett försvar i grunden har förändrats.

– Försvarets roll har väl varit att ge befolkningen en möjlighet att leva i fred, frihet och säkerhet enligt de demokratiska grundvärden vi har. Förr byggde vi upp den förmågan här hemma i det nationella perspektivet. För att leva säkert i dag måste vi tillhöra ett säkert Europa. Och då måste vi vara ute i Europa och vara aktiva i den europeiska säkerhetsdimensionen. Och när vi väl har hamnat där så inser vi att Europas säkerhet också avgörs i andra delar av världen.

– Det finns en klassisk koppling mellan Europa, Centralasien, Kaukasus och Orienten. Genom dessa områden gick de gamla handelsvägarna. Och det handlas fortfarande längs denna led. Kanske upp till 80 procent av den narkotika som finns i Västeuropa kommer från Centralasien och Kaukasus. En viktig del i transportkedjan är Balkan där handeln omsätts i grov kriminalitet som sedan äventyrar vår säkerhet, fred och frihet.

– Som detta visar så räcker det inte för oss att ha ett nationellt och ett europeiskt perspektiv. Vi måste se ännu vidare. En del kanske kallar det för ett globalt perspektiv.

Mänskliga värden

Den brittiska armén rekryterade förr soldater för att de skulle slåss för kung och fosterland. I dag försöker armén att locka dem som vill förverkliga sig själva och testa sina gränser. Vad ska svenska försvaret locka med?

– För mig finns det vissa saker som varit orubbliga. Det handlar om etiska och moraliska grundvärden. Det handlar om människans värde och det är ju grunden i vår demokrati. Jag tycker att det är det som vi ska erbjuda. Försvaret vill ha människor som vill verka för att alla människor får leva ett värdigt liv. Man kan väl kalla det för att slåss för människovärdet om man vill.

– Det här budskapet för vi nu ut på bred front i organisationen. Jag och en del andra reser nu runt i landet. Vi ska träffa samtliga cirka 18 000 anställda och de 10 000 som gör sin grundutbildning. Det är fyra punkter som betonas:

• ny värdegrund

• ny verksamhetsidé

• ny vision

• nya strategiska mål

Först skulle vi inte längre försvara Sverige i Sverige utan i Europa. Det var ju ett omskakande besked redan det. Och sedan ska vi ut utanför Europa för att försvara den svenska säkerheten. Det kan inte vara lätt att få med sig en trög organisation som försvaret på det tåget.

Ändra strukturerna

– Vad som nu blivit tröghet var förut långsiktigt, stabilt och trovärdigt. Det finns en tröghet i alla organisationer och särskilt kanske det gäller en samhällsinstitution som inte varit så omedelbart resultatinriktad. Försvaret har ju aldrig testats som militär organisation. Vi har kunnat köra på i kanske ett halvt sekel med samma koncept. Och med detta har följt att vi fått strukturer i samhället som värnpliktssystemet och kopplingarna till försvarsindustrin.

– Att ändra det där helt plötsligt tar tid. Och i all synnerhet när vi har medarbetare i min ålder som ägnat 20 eller 30 år av sitt liv åt den här verksamheten och som nu inte är efterfrågade längre. Det är klart att det skapar stora konvulsioner hos en yrkesman och yrkeskvinna.

– Det här känner jag ju själv när jag varit ute i skärgården och sett hur kanonerna lyfts ur berget och körs till skroten. Det är tungt att vända de här bladen i historieboken. Men vi måste ha ork att göra det. Och nu när vi strävar framåt måste vi också ha kraft och mod att visa vår respekt för vad vi gjorde. För det som vi gjorde då var rätt. Och nu ska vi göra rätt i dag.

Jan-Ivar Askelin Framsyn 2005/5