”Det är teknikerna som bygger samhället”

Utan teknik är vi inte stort mer än apor, säger Bo Dahlbom. Vår  vardag är fylld med teknik. Men den är inkapslad. Ingenjörernaär inte längre samhällets hjältar. Det är mediefolk, pratmakare och tyckare.  Bo Dahlbom tror dock att intresset för teknik kommer att öka när insikten växer att det är teknik som förändrar samhället. Men för att nå dit krävs det mer av skolan.

En kvinna satt och drack kaffe tillsammans med it-professorn Bo Dahlbom. Lite försiktigt bekänner hon att hon ”egentligen inte tycker om teknik”. Då säger Bo Dahl-bom: ”men om du inte tycker om teknik, hur kan du då dricka kaffe”. För hur mycket teknik krävs inte innan kaffebönan blir ”svenskt” kaffe i koppen? För Bo Dahlbom är tekniken det som förändrar samhället. Det skriver han i sin nya bok Sveriges framtid.

– Att vara människa är att vara apa med teknik. Tar du bort tekniken hittar du inte människan. Det är tekniken som gör oss till människor.

Vi sitter i IVA:s, Ingenjörsvetenskapsakademiens, pampiga ledamotsrum. Utanför fönstret rusar livet i Sveriges mobiltätaste kvarter. Från väggarna blickar Ingenjörssveriges giganter ned mot oss från sina oljeporträtt. Det är män. I fluga. I bröstfickan anar man räknestickan.

– Det var de här som byggde folkhemmet. Fast de visste egentligen inte så mycket om hur samhällen fungerar eller var särskilt intresserade, säger Bo Dahlbom. Det här var män som kunde pumpar och maskiner. Sådana ingenjörer finns inte i dag.

Bo Dahlbom är själv IVA-ledamot och är en illustration till den samhällsförändring han så ofta talar om. Hans far lämnade landsbygden 1944 trots att hans far i sin tur varnade honom för att det inte skulle finnas mat i staden. I staden blev Bos far som så många andra industriarbetare. Och Bo Dahlbom blev en guru i informationssamhället. Han tycker sig inte vara särskilt klarsynt, men förvånas över att så få ser det självklara: teknikens roll i våra liv.

I sin bok talar han om fem processer.

• globalisering

• automatisering

• kommersialisering

• systemisering

• rationalisering.

Det här är klassiska grenar i nationernas femkamp. Man ska vara bra i alla grenarna för att lyckas i världen. Bo Dahlbom oroas över att Sverige i vissa grenar var bättre förr.

– Man kan skära de här processerna lite olika, och de griper in i varann. Men i huvudsak handlar samhällsutvecklingen om dessa fem. Nu när vi har ett par hundra år av snabb teknisk utveckling att se tillbaka på borde det vara lätt att förstå hur det fungerar. Men vi är tröga. Vi tar inte förändringarna på allvar. Det är mycket av läpparnas bekännelse. Vi vill gärna att det ska vara som förr. Det leder till besynnerliga föreställningar. I Leksand bor det i dag 15 000 och man hoppas att vara 20 000 om fem år. Jag frågar mig varför det. Varför ska man bo i Leksand hela året där man inte har interaktionen med den stora handelsplatsen Stockholm.

Det är i storstaden det händer. Det är här man möts och gör affärer, knyter kontakter och bygger nätverk. Men man tillverkar inget. Industristaden finns på museum. Annat var det förr.

Under den gyllene industriepoken efter kriget i Sverige var ingenjörerna hjältarna. Det var arbetarens dröm. Sena kvällar med korrespondensbrev vid köksbordet skulle ge en bättre framtid. Och så blev det också för många. Räkne-stickan blev en språngbräda till ett bättre liv.

– Alla arbetare med framtidsinriktning ville att barnen skulle bli ingenjörer. Vi hade den praktiska tekniken runt oss. Man fick moppe och plockade sönder den och satte ihop den. Den första bilen, Amazonen, fixade man själv med handboken. I dag kan du inte ens byta tändstift. Man kan fylla på spolarvätska. För att göra det måste man öppna huven. Vilket en klarsynt person – förmodligen en kvinna – tyckte var idiotiskt. Man öppnar ju inte huven för att tanka.

Jag intervjuar Bo Dahlbom med en Ipod. Som också samlar musik, filmer, bilder, kalender, adresser och så vidare. Vi kommer båda ihåg vår första rullbandspelare. Den tekniska utvecklingen är fantastisk.

– Men tekniken är inkapslad i dag. Den är dold, säger Bo Dahlbom. Dagens hjältar är inte ingenjörer. Det är mediefolk och andra kändisar. Det är pratmakare och tyckare av olika slag. Nya yrkesroller kommer att växa fram med nya utbildningsprogram. Teknik och humaniora kommer att blandas. Det blir mindre intressant att tränga in i den inkapslade teknikvärlden och färre kommer att förstå hur tekniken fungerar. Det blir i stället viktigare att förstå vad tekniken betyder för samhället och människors liv. Att inse teknikens möjligheter blir delvis en annan innovativ förmåga än den som gubbarna här på väggen hade.

Bo Dahlbom tror att om 10–15 år kommer insikten om att tekniken förändrar samhället att leda till ett ökat intresse för teknik. Men då krävs det mer av skolan.

– Vi kan se att ungdomarna är oerhört it–intresserade. De vill lära sig, men inte inom utbildningens ram. Och det är ett stort misslyckande för mig som it-professor och andra att vi inte lyckas göra utbildningen attraktiv. Vi kan ju inte ens förklara vad it är. Eller vad man blir om man läser it. Vi har också kvar den gamla pluggskolan. Den fungerade förr. Men nu krävs det annan kompetens. Yrkesrollerna är annorlunda, men våra tekniska högskolor utbildar för industrin. Vi säger att det är dumt att uppfinna hjulet igen, men det är just vad utbildningen går ut på. Övning, övning, övning och ett nötande av formler. Att låna av andra räknas som fusk. Och så kommer de ut i arbetslivet. Där ska man kunna klippa och klistra och gå ut på nätet och sno idéer och presentera något på fem timmar. I skolan kanske de har fem veckor på sig. Fem veckor! Då är ju allting möjligt. Så det handlar inte så mycket om att kunna fakta utan att kunna ta fram saker och värdera och presentera. Och att göra det på kort tid. Kunskap är något du behöver för att värdera den kunskap som andra har producerat.

– Adam Smith sade redan på 1700-talet att man tillverkar på landet och handlar i städerna. Och det tror jag håller i minst femtio år till. År 1800 bodde tre procent av jordens befolkning i städer. I år gick städerna om landsbygden. Och hur är det 2100? Det talar illa för Leksand …

– Redan på 1800-talet borde man ha insett att jordbruk, fiske och skogsbruk inte var framtiden. Och på 1960-talet borde man i Sverige ha förstått att halva befolkningen inte skulle fortsätta att jobba i industrin. Maskiner och varor kommer att tillverkas av maskiner. Genom automatisering och globalisering började industriarbetena försvinna från Sverige. Då borde man ha förstått vartåt det barkade. Industri-arbetarna skulle komma och gå på 1900-talet. Men i stället pumpade man in pengar i varven. För det skulle ju vända. Automatisering och globalisering har flyttat jobb från Sverige. Skulle de komma tillbaka skulle det vara riktigt allvarligt. För då har vi blivit det verkliga låg-lönelandet. Då har vi tagit textiljobben från Afrika.

Bo Dahlbom menar att man, om man är lite vaken, med detta exempel ser de här processerna. Då kan man ställa om samhället. Ändra utbildningen och lindra chocken.

Efter Adam Smith kan det vara dags att gå till 1600-talet och dra fram filosofen Spinoza. ”Vi gör oss verktyg för att tänka längre. Och med verktygen bygger vi bättre verktyg och tänker ännu längre. Och så bygger vi stegar upp mot kunskapens himmel. Och det tar aldrig slut.” Att tänka utan verktyg, med bara hjärnan, är som att snickra med bara händerna.

– Det här har vi på sätt och viss glömt, säger Bo Dahlbom, som hävdar att tekniken gör att vi växer med uppgiften. Vilken kunskap ger oss inte nätet. Vad kan inte tekniken kompensera? Vilka upplevelser ger oss inte tekniken? Vi använder tekniken för att hantera tekniken och att stå ut med tekniken.

Detta är väl något av Bo Dahlboms svar på invändningen att tekniken har avigsidor. Industri-alismens genombrott ödelade landskap. Industriarbetarnas usla villkor ledde till revolution och i förlängningen ett sovjetimperium. Och nu har vi klimatförändringen.

– Här finns det bara en lösning och det är mer teknik. Vi måste göra det drägligare att bo i städerna som är motorerna i handelssamhället. När vi ensidigt och kortsiktigt använder tekniken får vi betala ett högt pris. Men jag har ändå blivit mer av en teknikoptimist med tiden.

Bo Dahlbom är också optimistisk om att ”den vanliga människan” klarar av tekniken. Man behöver inte begripa hur tekniken fungerar för att förstå att använda den. Men arbetsuppgifterna förändras. Gårdagens meriter ger inte många poäng i dag. I går skulle man vara pålitlig och kunnig. Det kräver vi fortfarande av hantverkare som snickare och tandläkare.

– Men när man i dag kommer till ett nytt jobb får man frågor om om man förstår branschen, om man har rätt inställning och förståelse för att dagens arbetsuppgifter inte finns i morgon. Och så frågar dom om jag är en som vill utveckla dessa arbetsuppgifter eller om jag är nöjd med att fylla i blanketter. Och samma sak gäller soldater. Förr skulle de värnpliktiga lyda order, skjuta och rycka fram. I dag måste de dessutom förstå och vara intresserade av sin omgivning, historia, statskunskap, främmande kulturer, religioner.

Bo Dahlbom säger att samhället nu blir mer komplext och tätare. Man kan inte längre dela uppgifter på polis, sjukvård och försvar. Alla måste vara interoperabla. Om blåljusmyndigheterna går sin egen väg – som att skaffa ett eget radiosystem – så står de utanför samhället. Poliser ska vara interoperabla liksom militärer. Och då kan uniformen störa.

När vi går från tillverkningssamhällen till handelssamhällen kräver det en annan typ av organisationer och tänkande, hävdar Bo Dahlbom. Det slår också igenom på det sätt som en försvarsmakt skaffar sig sin utrustning. Från apornas första verktyg till de sista åren på 1900-talet har kriget drivit den tekniska utvecklingen. Andra världskriget var en fantastisk motor för innovation. Men nu är det konsumenter och underhållning som driver utvecklingen.

– Hollywood har gått om Pentagon. Och då förlorar försvarsindustrin sin första plats. Tonåringarna tar täten i tekniken och det har inte försvarsmakterna ställt om sig till. För nu måste man köpa samma teknik som alla andra på marknaden. Och gärna spetsa till den. Utvecklingens snabbhet ökar riskerna för att tunga organisationer fastnar i omodern teknik. Som blåljusmyndigheternas Rakelsystem. Man satsar på något eget vid sidan om samtidigt som telesystemen utvecklas enormt. Men vem kommer att utveckla ett system som Rakel?

Ändå är Bo Dahlbom rätt imponerad av den förändring som finns inom försvaret.

– Visst finns det småskurna intressen. En del uppfattar försvaret som regionalstöd. Men väldigt många är klarsynta. Åtminstone jämfört med sjukvården där mycket lite händer. Sjukvården blev liksom vi andra bränd av de första datasystemens elände, och sedan dess har man inte tagit till sig något. Läkarna är väl snart den enda yrkeskår som inte mejlar. Att använda ny teknik är ett tecken på att man hänger med. Det har skett ett oerhört kunskapslyft. Vi sköter vår ekonomi, bokar våra resor och handlar på nätet. Jämfört med mina föräldrar som var jobbare på 1950-talet är skillnaden enorm.

Den skillnaden hos vanligt folk får man enligt Bo Dahlbom leta efter i sjukvården.

– De flesta åkommor har redan någon annan haft. Varför inte utnyttja deras erfarenhet. Då är nätet ett fantastiskt hjälpmedel. Du ska inte tala med en läkare. Du ska tala med någon som har haft sjukdomen. Läkaren ska finnas med på ett hörn om det blir för eländigt. Men det mesta kan du fixa själv.

–Konsumtionssamhället har gjort oss oerhört kompetenta. Men när vi kompetenta kommer till läkaren är det nästan fortfarande som att möta gud fader. Han lägger ned mycket tid på dig. Men han styr och ser dig inte som person. Sjukvården utnyttjar nästan inte alls den kompetens som finns i befolkningen. Och det är samma sak med polisen. Dom använder sig inte av medborgarna. Men sjukvården är värst. Försvaret, polisen, skolan och sjukvården måste dra mycket större nytta av medborgarnas ökade kunskaper, av det fantastiska kunskapslyft som den ökade konsumtionen inneburit.

Jan-Ivar Askelin, Framsyn 2007/3

21 reaktioner till “”Det är teknikerna som bygger samhället””

  1. Pingback: john
  2. Pingback: oliver
  3. Pingback: Hector
  4. Pingback: marion
  5. Pingback: Tyrone
  6. Pingback: mark
  7. Pingback: Fred
  8. Pingback: Ricky
  9. Pingback: Franklin
  10. Pingback: Floyd
  11. Pingback: lester
  12. Pingback: Roland
  13. Pingback: Terrance
  14. Pingback: Phillip
  15. Pingback: William
  16. Pingback: Brandon
  17. Pingback: Hubert
  18. Pingback: Jerome
  19. Pingback: Rene
  20. Pingback: Isaac
  21. Pingback: Joshua

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *